Vårsolen dansade in i köket och gav inomhusråkylan en riktig bredsida. Den har inte hämtat sig än.
På snedden tar de sig in. Strålarna. Han skjuter från höften. Det gäller att ta emot dem stillsamt. Inte titta på fönsterrutorna. Det kan få förödande konsekvenser.
De är tunna som spindeltrådar, men de är allt jag begär. Allt jag önskar – Allt.
De förvandlar oss nordbor på ett okristligt sätt. Vem är det vi dyrkar?
Alla vänder vi ansiktet mot solen, och blir självlysande. Kanske – solgudaktiga?


Ja, jag vet inte vem jag dyrkar, men fina bilder är det och jag längtar efter solen…….
Åååh, vilka bilder! Vill ha dem som stora tavlor på mina väggar!
Så vackert… Blommorna och texten… Ja, vackert är ordet, Ann-Christine!
(Den gula med orange i mitten är väldigt vacker. Ovanlig.)
Tack – det värmer. Som vårsolen. Hoppas ni hade en fin födelsedag!
Tack för kommentaren! Mitt tips är bara – glöm bort dem. En matsked vatten då och då – kokt eller som stått upphällt.
Ooooooo så vackra . Mina bara dör. Lyckades ha en i tre år.Du har gröna fingrar. Taxarna o Gun-Mari