Mössan av...
...och barhuvade sträcker vi oss mot solen!
Små gullvivor vågar sig upp
...och körsbärsblommens svällande knoppar bara väntar
Mera sol och värme vill vi ha!
Soltörstande nordbor
Hundar
Sagan om Ringen
Vi var på besök hos en kär vän idag, matte och jag. Hos en liten lagottodam vid namn Alba. Såhär gick det till när vi träffades…
Mmm.....
Efter en skön promenad, så fikade vi ihop – gott och hemlagat. Men, redan där började jag märka att damen var av den bestämda sorten. Hon ville visa mig domänerna, men jag gick före – utifall att…
Vi tog en tur genom huset
Och, se vad jag fann!
En Ring!
Jag började genast arbeta på den. Smaskigt! Så kliade det lite i nacken och jag gjorde en kort manöver för att få bort kliet. Vad händer?
Hon hade bevakat mig länge...
...svooosch!
Plötsligt hade Ringen en annan Härskare!
Jag väntade tålmodigt, men såg mig föranledd att vädja till hennes matte om assistans. Alba hade aldrig någonsin brytt sig om den där Ringen förut, ju?
Kan man få lite hjälp här?
Icke. Men, som den gentleman jag är, väntade jag tålmodigt på min tur.
Fast, snart hade damens frenesi fullständigt massakrerat den magiska Ringen
Den där blicken...
...och man bara vet att allt är förlorat
Visst är tjejer magiska, men det är inte så lätt som man tror att fånga dem - inte ens med en Ring. Och hur man än gör så vet man inte hur de egentligen vill ha det...
Happy Easter – Glad Påsk!
Får i kvällsljus
Får har hög mysfaktor. I min barndom fanns det alltid får i hagen intill. När lammen kom var vi barn alldeles saliga och kunde knappt lämna dem ens för att gå hem och äta mat.
En mamma ställer alltid upp...
Sen använder vi ju fåren till lite annat också, särskilt i påsktider. Men, det vill jag inte tänka på i samband med bilder på de fina lammen. Roligare är att se på när de samlas in och klipps.
Vi människor klarar inte av den första biten så bra...
...men det finns de som klarar det betydligt bättre!
Fårklippning är en intressant historia. Den här killen åker runt hela världen och klipper får. Han klippte tackan på under en och en halv minut!
Hon ser inte ut att misstycka
Glad Påsk vill jag önska er alla! Många ägg och mycket god mat, solsken och långa promenader – med hjälp av pigg kökspersonal och trots vädergubbarnas spådomar.
Denna dagen – ett liv
Det hade snöat när jag steg upp ur värmen. Sex minus ute och nitton plus inne, men när jag tassar ut i solen ligger puder på varma golvbräder.
Plommonflingor
En nöjd Mille ligger i morgonsolen och viftar sakta på svansen. Hemma igen! Vilken dag vi hade igår och vilken glädje vi alla känner över att han är med oss fortfarande.
MorgonMille
När jag går tillbaka genom storarummet är de naturligtvis där båda två. Radarparet. Och Mille får ostört och utan diskussion behålla bästa platsen.
Kompisar
Totti är annars en liten bråkstake och brukar få sin vilja igenom mot sin genomsnälle vän. Men, idag är han noga med att visa sin bästa sida mot Mille… Du ser! Matte! Visst vet jag min plats när det gäller!
...som gör det mesta ihop
Somliga dagar svävar man
BBC News – Burma poll: Aung San Suu Kyi hopes for ‘new era’.
På väg hem från veterinären hade jag svårt med bilens pedaler. Mina ben verkade aningen för korta, och jag satt med håret elektrifierat i biltaket.
Mille är än en gång på väg att besegra en svår sjukdom och i Burma har Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD äntligen blivit invalda i parlamentet.
På radion spelades Euphoria och med den blåste jag ur både lungorna, den egna bilen och alla bilar i mötande filer…
Nytt liv i april – eller konsten att strunta i vädret
Fler vårtecken trotsar kylan – och de tycks få fortsätta med det. Vandringsvägarna för mig till platser jag vet att leta efter dem, de där första spirande. Här kommer några fler efterlängtade tuffingar.
:Tottis framdel försvinner i bäcken
Gullpudran strör sitt bladguld längs stigen
Violen bevisar att den gör skäl för epitetet "blyg"
Frostnupna vitsippor smyger i slänten
Grodorna har bestämt sig för att chansa på skogsmaskinspårets pöl i år också...
Nässlorna bjuder in till soppkök
...och vem kan motstå den smått sydländskt färgstarka inbjudan från kastanjen?
Morgonstund
Min bästa tid är morgonen. Ingen ska vara uppe mer än jag. Möjligtvis hundarna, men helst ska de också snusa på rygg med en belåten, sned dragning i mungipan.
Huset är tyst. Bara jag och min kaffekopp vandrar runt och njuter av solstrålarna som denna morgon har mer än knackat på rutan. De mer än smyger också – de rentav kräver att få spela ut hela sitt register på varje blomma och varje golvplanka. Forsythian glöder i öster.
Då kommer tacksamheten över mig. Jag har tak över huvudet, mat när jag vill och allt det där andra som riskerar att kännas självklart om vi inte stannar upp ibland och vilar i nuet. Mitt kaffe kallnar medan jag sätter mig på golvet i den största solpölen och känner vemodet skölja över mig. Vart har alla dessa år tagit vägen? Alla dagar som gått – jag vet ju att det är de som är Livet. Nu är jag en god bit på väg och vet fortfarande inte vad jag vill göra av Mitt liv. Kanske är det gott att känna så.
Två små solmosiga gossar kommer tassande till mitt knä. Alltför stora för ett knä förstås, men de knyter ihop sig så gott det går. Vi pratar lite med varandra innan dagens sysslor drar igång. Hm, hur ska jag nu ta vara på den här dagen på bästa sätt?
Mille 10 år idag
Min Mille
En skön herre som jag väl kanske får sluta kalla gosse nu då…Det är bäst att han själv får presentera sitt drömhus! För, naturligtvis hade han också velat fixa en egen lya.
Hmm, Mille här. Fick nyss ett födelsedagserbjudande om att leverera min drömkåk. Ungefär så här kan jag tänka mig den:
Den skulle vara byggd av kottar naturligtvis, och hälften skulle bestå av en igloo. Så skulle det i varje rum finnas en slunga, en sån där som spottar bollar – fast kottar (snöbollar i igloodelen förstås) – så jag kan springa och söka och hämta hela tiden. Intervall. ”Snacka om motor”, brukar matte säga. Mitt riktiga namn är också, passande nog, Bonebreakers Ferrari!
Ibland tar jag bara en kotte, men jag kan ta fem - åtminstone
Jag hittar dem hur djupt de än ligger...
...och snöbollarna tar jag hur högt de än flyger
Det ska finnas rymliga Biabäddar lite varstans, ifall man måste dela säng med någon.
Trångt behöver inte vara fel
Badrummet är en viktig del av huset, jag tror för mig den viktigaste. Bubbelpool är ett måste. Men det behövs intervall här också så att jag hinner vila några minuter när jag behöver det.
Bubbeljakt från tidig morgon
...till sena kvällen
Så, poolen i all ära, men huset borde ligga vid havet. Jag är alltid den siste att lämna stranden.
Ofta är det mycket folk där, men jag är lika gärna ensam
...eller med lillhusse
Vet inte om jag skulle komma ihåg att gå in om ingen ropade
Nåja, in kommer jag någon gång. För att återgå till inredningen, hrmm, konst. Ja, det räcker med en bild på Totti i våtdräkt…kommentarer överflödiga.
Min sambo
Som varande gammal italiensk vattenhund är det inte konstigt att det handlar mycket om vatten här. Fön är en oundgänglig inredningsdetalj. Ytterligare en är Automatisk ryggkliare och massageapparat, för hela kroppen, med extra inställning för enbart klappande. Dylika bör monteras in med ca 153,7 cm mellanrum över hela huset.
Skoställ med ett lagom antal av varierande modeller bör finnas nära dörren.
Väl inpyrda är bäst, men dagsfärska duger också
Trädgård bryr jag mig inte så mycket om, men, en egen liten granplantering på tomten vore inte så dumt. Och gärna en slalombana.
Luftakrobatik i snygg granskog - en sport jag ägnat mig åt i snart 10 år
Det här var väl värt en tårta ikväll!
Laxris, med grönsaker och godis! Såhär såg den ut innan jag fick tag i den...
När jag fick syn på den kunde jag bara inte stå stillal
...och sen gjorde jag processen kort med den! GOD!
Tänk om…
…jag vore arkitekt och kunde rita och inreda mitt eget hus? I mitt hus skulle det definitivt finnas många hängmattor och kuddar, samt sköna stolar med bra armstöd att vila olika kroppsdelar på.
Eller hur?
Eller vad?
Vi samsas väl...
Konst på väggarna – bilder på matte. Även på långsmala, mjuka kuddar som hugpillows — bilder på matte. Och inspelat ljud – med matte.
Matte, jag, min första tjej och min lille telning
Alla mat- och vattenskålar utspridda i huset, på lagom avstånd och höjd – gärna hängande på soff- eller fåtöljkanten – från alla liggplatser så att jag når dem lätt.
Man ligger till bords
All inredning och alla leksaker ska pipa. Jag tar dem med mig överallt. Men de ska bara pipa när jag vill det. Se exempel nedan.
Här är ett exempel på en sådan
Lite fina tjejer att umgås med och göra min kur. Och en vindmaskin för pälsfluffet. Sen ett gym, naturligtvis, med tyngder för stärkande av svansmuskulaturen.
Det är viktigt att se snygg ut bakifrån också
Efter några månaders målmedveten träning, så ser du tydliga resultat. (En spegel måste jag ju också ha i huset förstås…)
Voilá!
Bonebreakers Giardiniere heter man ju inte för inte – trädgårdsland eller vinterträdgård är ett måste! Med god grävjord innehållande morötter, potatis och broccoli. Bra vattenkannor att bära samt tugga in sig på. Grävandet sköter jag på egen tass.
Redan tidigt behärskade jag trädgårdsarbetet till fullo
Sen kan jag tänka mig en sommarstuga också. Att bara ligga därute i skymningen och njuta havsbruset bland de dansande myggorna.
Godnatt!
I motljus
Ögonfröjd i köket
Åh, vilken dag! Solen skiner in och förkylningen sipprar ut…Det börjar kännas gott att leva igen. Tyvärr orkade jag inte gå på långpromenad idag, utan övriga familjemedlemmar fick privilegiet istället. En dag som denna ska helst avnjutas i stilla, långsamma doser. Till glada språng och i motljus.
Mille och Totti känner så väl att våren är här. De ställer sig vid ytterdörren redan tidigt om morgonen och tittar uppfordrande på mig. Ut! Vi vill ligga i solen och lyssna på fåglarna. Känna solvärmen rumstera i pälsen och ta med halva mossmattan in i det nystädade. För vad bryr sig hundar om nystädat? Och vad bryr sig hundägaren om detsamma? Hundar och småbarn tar kål på pedanten. Å andra sidan kanske du inte skaffar någotdera om du är pedant. Men, då missar du något av det bästa i livet.
Utanför mitt fönster
Allt gott och väl med dem snusande i den milda morgonsolen. Men…några timmar senare, efter en lång härlig runda över åker och äng såhär på våren, i motljus, kan mina två gossar se ut ganska precis som nedanstående. Eftersom jag alltid störtar in i badrummet direkt innan de hinner stämpla hela huset, så har jag inget bra foto på ”mögtockarna”, som mormor alltid sa. Möt istället Peppe och Nicke, av vilka jag lånat det ljuvliga fotot.
Inte mina gossar...men kunde ha varit
Leya 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.