En kall och blåsig dag i Magle våtmark. En ensamstående dam i fjärran.
Cold and windy at Magle. A woman standing alone in the wind.
Nature
# 261 Skör – Fragile (84/365)
# 131 Iakttagande – Observing (83/365)
# 248 Sanddyner – Dunes (77/365)
Idag har jag och sonen besökt en fantastiskt fin fotoutställning på Dunkers i Helsingborg – Borderlands, av Helene Schmitz. http://www.heleneschmitz.se/ En enda av dessa bilder hade jag sett tidigare, och den och många andra fotograferade jag naturligtvis(man fick göra det…). Hon arbetar mycket med relationen natur/människa, och utställningen behandlar flera projekt där naturen tagit över och människan tappat kontrollen över utvecklingen.
Sanddynerna har invaderat ett övergivet diamantbrytningscenter i Namibia.
Helene Schmitz, a famous Swedish photographer, shows some of her work at Dunkers in Helsingborg this spring. Borderlands. http://www.heleneschmitz.se/ The theme is the relation between nature and humans – how we in some cases have totally lost control, and nature rules unrestricted. One of her works I immediately recognized, and many of them I photographed (it was allowed).
The dunes have invaded an abandoned diamond town in Namibia.
Cee’s Fun Foto Challenge: My Favourite Things Chorus
When the dog bites, When the bee stings, When I’m feeling sad, I simply remember my favorite things, And then I don’t feel so bad.
My favourites – a sunny walk under the open blue sky, the snow just melted away – it’s early spring – and my best friends are running wild with joy. Then I don’t feel so bad…
Travel theme: Transformation
# 305 Sångfågel – Song-bird (73/365)
Min favoritfågel är rödhaken. En liten, knubbig och oförvägen fågel som gärna följer mig ute i trädgården på sommaren och sitter och tittar in genom mitt fönster på vintern. Sången är flöjtande och mjuk, och hans uppmärksamma knäppande är både hemtrevligt och vänskapligt. Han är omskriven i folktro, sagor och legender. Ofta som en lyckobringare och beskyddare. Min mormor hade en sådan vän i sin trädgård, som följde henne troget i utomhussysslorna.
My favourite bird is the Robin. His friendly company is there summer as winter. His song is soft and flute-like, and his clicking sound of warning meets anyone who appears too suddenly or too close. Here he is watching me through the window with his big round eyes.
Cee’s Fun Foto Challenge: Let’s Go Fly a Kite
With tuppence for paper and strings, You can have your own set of wings, With your feet on the ground, You’re a bird in a flight, With your fist holding tight, To the string of your kite. Oh, oh, oh! Let’s go fly a kite, Up to the highest height! Let’s go fly a kite and send it soaring, Up through the atmosphere, Up where the air is clear, Oh, let’s go fly a kite!
I have posted him before, but this theme meant memories…
Almost exactly two years ago, I found this magnificent kite in the forest, lying on his back in poor condition. So – I took him to the expert to save him, if possible. At first he seemed not too badly hurt and for some days we had hopes for him to be able to fly again.
Unfortunately the veterinaries couldn’t save this beautiful bird – letting him go without him having full control of body and wings would starve him to death. So, my try to ”fly a kite” was in vain. At least I’m grateful for having given him a second chance.
I’m sure he is soaring somewhere up there now…
Thank you, Cee for being featured!
# 286 Spöklikt – Spooky (72/365)
# 55 Döskalle – Skull (70/365)
Denna döskalle och ett antal likadana till plus skulderblad och revben, m.m. togs hem från dotterns volontärtid på Nya Zeeland. Hon jobbade på ett naturvårdsprogram där.
Possum är ett djur som inte naturligt förekommer på NZ, utan har kommit dit med oss människor. Resultatet är det vanliga i alla sådana fall – förödande. Det inplanterade djuret utrotar en del av de inhemska djuren. Eftersom NZ har så många speciella djur, till exempel den icke flygande kiwin, så behövs det inte mycket för en katastrofal utveckling för det endemiska beståndet.
This skull is from a possum in New Zealand. My daughter worked there as a volunteer on a nature preservation program, and brought home several of these, along with ribs and vertebraes and…other skeletons.
Possums are not well liked in NZ as they were brought there by humans who didn’t know better. Many endemic species are in danger or even extinct because of our stupidity.
Leya 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.