# 278 Spanar – Gazing (95/365)

Äntligen en solig dag! Full fart på fåglarna från tidig morgon. Skatan spanar från nocken.

Finally a sunny day! The birds were alert from early morning. This magpie is gazing out over her hunting grounds.

# 90 Färdas – Travel (90/365)

Att färdas längs en grusväg, vid vatten, är en skön naturupplevelse…oftast. Denne stackars man kämpade vingligt fram i kall och häftig motvind.

Travelling along a gravel road, close by the water, usually makes you feel happy and light at heart…but this man had to struggle hard in the tough winds.

# 59 Ensamstående – Single/Standing alone (a play on words) (86/365)

En kall och blåsig dag i Magle våtmark. En ensamstående dam i fjärran.

Cold and windy at Magle. A woman standing alone in the wind.

# 248 Sanddyner – Dunes (77/365)

Idag har jag och sonen besökt en fantastiskt fin fotoutställning på Dunkers i Helsingborg – Borderlands, av Helene Schmitz. http://www.heleneschmitz.se/ En enda av dessa bilder hade jag sett tidigare, och den och många andra fotograferade jag naturligtvis(man fick göra det…). Hon arbetar mycket med relationen natur/människa, och utställningen behandlar flera projekt där naturen tagit över och människan tappat kontrollen över utvecklingen.

Sanddynerna har invaderat ett övergivet diamantbrytningscenter i Namibia.

Helene Schmitz, a famous Swedish photographer, shows some of her work at Dunkers in Helsingborg this spring. Borderlands. http://www.heleneschmitz.se/ The theme is the relation between nature and humans – how we in some cases have totally lost control, and nature rules unrestricted. One of her works I immediately recognized, and many of them I photographed (it was allowed).

The dunes have invaded an abandoned diamond town in Namibia.

Cee’s Fun Foto Challenge: My Favourite Things Chorus

When the dog bites, When the bee stings, When I’m feeling sad, I simply remember my favorite things, And then I don’t feel so bad.

My favourites – a sunny walk under the open blue sky, the snow  just melted away – it’s early spring – and my best friends are running wild with joy. Then I don’t feel so bad…

 

# 305 Sångfågel – Song-bird (73/365)

Min favoritfågel är rödhaken. En liten, knubbig och oförvägen fågel som gärna följer mig ute i trädgården på sommaren och sitter och tittar in genom mitt fönster på vintern. Sången är flöjtande och mjuk, och hans uppmärksamma knäppande är både hemtrevligt och vänskapligt. Han är omskriven i folktro, sagor och legender. Ofta som en lyckobringare och beskyddare. Min mormor hade en sådan vän i sin trädgård, som följde henne troget i utomhussysslorna.

My favourite bird is the Robin. His friendly company is there summer as winter. His song is soft and flute-like, and his clicking sound of warning meets anyone who appears too suddenly or too close. Here he is watching me through the window with his big round eyes.