Well, finally sun! We had a brilliant day out and about, studying British jubilee life.
Cricket can be beautiful…
Today the beach was a totally different experience
We tried it later on in the afternoon, with quite a different result… No pictures of that…
Party everywhere, even between houses
It´s all about this lady!
Late in the evening we had a wonderful picnic by the sea, listening to the waves rolling in .
Scarborough Castle
Today we walked up to the castle and had wonderful views over the sea.
From above
Church of St Mary
Peregrine falcons are nesting on the cliffs here, and we were fortunate to see them hunting. Bird watchers had put up telescopes and let us have a closer look as well.
We also visited Anne Brontë´s grave, where the letters of the inscription now are hardly visible.
Anne Bronte´s grave
Good morning!
Greetings from Scarborough, where I´m staying for a week now. I´m on duty… so I´m not allowed to speak anything but English. But, we´ll see about that…
Anyway, my reports from here will include, I hope, something about the majestic peregrines of Scarborough, the castle, the moors, Wuthering Heights, the City of York, Shakespeare, English people, the Queen´s Jubilee – and of course Bram Stoker´s Dracula. Expect some surprises too…
Pictures will arrive today when we have visited Peasholm Park for Jubilee events with brass bands and open air theatre with large screen viewing of events in London. And, from an overall familiarising with Scarborough.
Så, efter fika, beger vi oss ut i regnet igen. Vår initierade guide, Randall, berättar om premiären på filmen. Det måste ha varit magiskt för alla som var där…vi får nöja oss med magiska bilder och fantasi.
Hela huvudstaden hyllade Jackson och hans storslagna film
Överallt – på byggnader och på öppna platser – klättrade, krälade och klängde figurer ur filmen. Till kuriosan hör att Peter Jackson själv köpte in filmens hela rekvisita och den finns nu magasinerad i över 100 containrar spridda över landet.
Vem där?
Middle Earth calling!
Röda mattan gick över gator och torg ända fram till premiärbiografen, Embassy.
På just Embassy såg vi sedan TinTin, eftersom det var Jacksons senaste produktion. Vi hade fått en försmak av det minutiösa hantverket redan i Weta Cave, och vi blev inte besvikna. Men först en kort rundtur på biografen.
Spegel, spegel…
På premiären satt alla skådespelarna tillsammans. På varje armstöd finns en bronsplatta med namnet på respektive rollinnehavare. Jag kunde inte låta bli…jag satt i dem alla. Frodos stol, Legolas, Aragorns… Men, vi hittade tyvärr aldrig Gandalfs plats. Annars hade jag nog vilat en extra eftertänksam stund i den.
Hur mycket magi kan en människa bära? En magisk dag, ja flera, hade vi i Tolkiens tecken. Vi besökte Hobbiton i strålande sol och vi färdades på filmernas vägar uppe bland vulkanerna och i bergen på både Sydön och Nordön.
Kanske är det bäst att avsluta lite närmare verkligheten. Vad sägs om en äkta Urukhai? Och till sist a Sobering Thought… för att landa i vardagen igen – eller nästan.
Urukhaikrigaren sitter till höger…
Vatten, vatten
Det hade frusit i ledningarna, så vi hade inget vatten. Över till goa grannen och låna spannar… vattnet är svårare att låna. Det får bli annan kompensation.
Vårt eget vattendjur som utskjuten ur en kanon…
.. .och snart är båda där förstås!
Gräset hade vuxit sig manshögt och frodigt
Gullregnens klasar tjusade
Efter några timmars arbete i trädgården är vi varma och törstiga. Vad passar bättre än en lugn plats i solen med en liter svenska jordgubbar?
Pausen gick i rött och guld
… med lite solslummer
Mille! Nu åker vi!
Snart är vi tillbaka för sommaren!
Promenadvägen upp till doftträdgården och den lilla sjön
I över 300 år har man ”druckit brunn” i denna ljuvliga park. 2005 blev den utsedd till Sveriges vackraste – och det med rätta. Varje år kommer vi hit åtminstone en gång. Den korta vandringen genom bokskogen, förbi den japanska trädgården och genom doftträdgården upp till den lilla sjön med näckrosorna har blivit tradition. I många år firade vi också midsommar här.
I doftträdgården
Den här gången kom vi tidigt, så tidigt att de stora rhododendronbestånden bara stod i knopp. Redan till midsommar är de överblommade.
Rhododendron i vardande
Minipenséer
Tulpanstrålarna blir den fina kvällens sista
Det ska börjas i tid…
Ingen kan väl ha undgått att höra talas om Diablo III? Release 15 maj. Klasserna halverades och sonens lärare på universitetet meddelade helt fräckt att han inte skulle vara där den veckan. Diablo III skulle ju komma ut! Det tjänar inget till att försöka förklara eller fråga, för det här spelet har man tydligen väntat på i 10-20 år. Det finns böcker att läsa om storyn och allt ikring. Det finns… ja, det finns mycket.
Något känns väldigt jobbigt med det här. Jag vet att det är tidens anda och vad som gäller idag, men frågan är var detta ska sluta i en framtid. En enkel jämförelse med mitt eget liv: Om jag väntat på en riktigt god bok som skulle innebära en fortsättning, kanske på en riktigt bra serie, en berömd svit som skulle få sin avslutning – kan jag stanna hemma från jobbet när den ges ut då? Ett par dagar för att läsa ut den? Eller kanske några till, för att läsa lite i föregående roman så att jag riktigt kommer in i handlingen igen och kan njuta…
Det här handlar inte bara om barn och ungdomar, utan även om vuxna – och därtill vuxna universitetslärare. För många människor är det enklare att leva i en annan, fiktiv och mer hanterlig värld, men nu är det så att vi faktiskt måste leva även i den här världen. Det är här vi måste lära oss att tackla vardagen och alla prövningar vi ställs inför. Jag säger inte att man inte lär sig viktiga saker även i spelens värld, men spelet får inte ta över ditt liv fullständigt.
Vad tycker du? Ska vi agera på något sätt – ropa högt, skrika, agitera eller bara acceptera? Kanske införa en lag att vid vissa utgåvor gäller allmän röd dag?
Los Angeles förbjuder plastpåsar – DN.SE.
Jag har funderat lite, men kan inte se annat än fördelar med det här. Själv har jag ofta en stor extrakasse med mig när jag handlar, men inte alltid. Hur svårt kan det vara? Att ta med en tygkasse eller annan hållbar och återanvändbar påse när du handlar är väl bara en vanesak.
På Nya Zeeland var många inne på att förbjuda alla pappersmuggar för kaffe. Det hade sparat både sopor och träd. Så, vad funderar vi i Sverige på för enkla åtgärder för gemene man? Åtgärder som snabbt ger resultat?
Att alla vill hjälpa till måste vi ta för givet. Consumerism is a fact. Och vi har bara ett jordklot – hur mycket vi än, enligt vetenskapsmännens kalkyleringar, skulle behöva minst ett och ett halvt för att klara oss framöver om vi fortsätter i samma takt.
Vi är duktiga vi i Sverige, men ibland är det klokt att inte slå sig för bröstet hela tiden… Det kan finnas goda idéer på de mest osannolika platser på jorden. USA är inte precis känt för att bry sig, till exempel angående koldioxidutsläppen.
Nyheten känns positiv och hoppingivande såhär en varm och skön fredagskväll. Jag ska tänka mer på den när jag går och handlar i morgon.
BBC News – ‘Don’t win Eurovision’ Spanish entrant told.
Så… hur gör vi nu?
Jag tycker mig ha hört liknande uttalanden ett antal gånger förut. Kanske inte från samma källa, men ändå. Är det inte dags att göra något åt den här karusellen?
Leya 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.