Liquid, eller vätska, flytande, genomskinlig…ja, vatten tänker jag på , naturligtvis. Ailsas tema den här veckan tolkar jag som följer!
Water is essential to life on earth, and here are some of my liquid choices in Ailsas travel theme this week . Click the link and see more liquids from all over the world!
Mitt i veckan blir utmaningen att fundera på vad som inspirerar en del – mig till exempel – att blogga. Bild önskades på mig när jag befinner mig i sagda inspirerade tillstånd…
Inspiration? Naturen förstås, helst ensam då, eller på vandring med son eller dotter. Eller bara sitta och vara, utan att säga så mycket. Hundarna förstås, men på det har jag ingen talande bild där jag själv är med…Humor är ett av livets under – den håller mig levande och frisk. Resor förstås, till nya platser med spännande människor och händelser. Och så fotografering. Dessa fruktlösa försök att hålla fast ögonblicket, det fantastiska, som inte låter sig fångas som det verkligen syns och känns. Inte ens om jag försöker sätta ord till bild…
Det finns inte många bilder på mig själv eftersom jag brukar stå bakom kameran. Något fann jag, och jag sänder tack till man och barn för att jag fått leta i era arkiv.
WordPress asks: What inspires me to blog ? Well, Nature does – and then, I’d rather be alone… Travelling with my family near and far, experiencing new people, new places. Humour – joy and wonder. Walking alone or with my son or my daughter – just sitting, contemplating life and its quiet wonders. Alone, together, in silence. Photographing, in futile attempts to make some of those great moments last. Maybe the photos cannot make you see what I saw or feel what I felt, but still…If I really try, if I put in some words too, then maybe you will get a hint…a touch of that untouchable feeling I had…?
There are not many photos of me as I am usually the one behind the camera, but I have searched – and I have found. Some. Thank you husband and children!
Jag tycker mycket om arkitekturen i Madrid. Allt från det gamla till den fullständiga explosion av stilar man kunde följa längs Gran Vía. Det blev som vanligt många och långa promenader – från tidig morgon till sen kväll. Här kommer en liten skön kavalkad som avslutas med det magnifika Kristallpalatset.
Grönt är min favoritfärg. Experterna anser att den verkar lugnande på oss människor – vi bör måla våra sovrum i grönt. De senaste forskningsrönen när det gäller sjukhusmiljöns betydelse för patienters tillfrisknande visar att naturbilder på väggarna befrämjar ett snabbare sådant. Och, vi bör äta mera grönt. Själv tycker jag också att den gröna färgen står för liv och skönhet.
Tack, WordPress för ännu ett intressant tema! Mitt problem den här gången var att inte ösa på med alla mina bilder på träd, blommor och gräs. Såhär blev resultatet!
Green – my favourite colour. So, what can I do but ramble around in my photo galleries trying not to throw in all my trees and grasses and flowerbeds and…
Green is a very basic colour that we truly need in our lives. If you ask the experts on decorating a house, repainting your bedroom and more – they will recommend green as a soothing and stabilizing colour. We also know from scientists that pictures of landscapes and nature will help our hospitalized patients to a speedier recover.
So, thank you WordPress for this health supporting mission! Go Green!
För mig är mystik och mystisk mest förknippat med djupa skuggor i djupa skogar. Ailsas Travel Theme får mig att genast plocka fram den subtropiska regnskogen på Nya Zeeland. Sen har jag också stor respekt för vatten. Djupa vatten inte minst. En resa till Barcelona fick mig att också se mystiken i flygande vatten…för, vad döljer sig därunder vattenkaskaden? Egentligen? Fantasin är en härlig gåva till oss människor!
Enlighten yourself at Ailsa’s Travel Theme: Mystical. Because…many of us find this Mystical in the deep shadows of the forest where strange and beautiful creatures hide, under the roots of the giant trees or under the rich moss and leaves. Even in strange and foreign waters things Mystical reigns…
Walking further into the subtropical rainforest, the remains of old giants seem to grin at you …
Sometimes they even – or almost – come alive…
…and it is so dark and shady that you feel the tangible presence of those old spirits surrounding you.
And you wonder – who, or what, is out there?
Den här veckans utmaning i onlinemagasinet Let’sBeWild handlar om solnedgång, Sunset. Först tyckte jag inte att jag hade något att delta med – alla har fotograferat solnedgångar så länge möjligheten att fotografera har funnits. Vad finns mer att säga? Men, förra julen blev en alldeles ny upplevelse för mig och min familj. Dottern skulle volontärarbeta på Nya Zeeland – mitt drömland från det jag var ca 12 år och hade en brevvän där. Så vi åkte hela familjen.
Jag har visat bilden förut, men solnedgången över vulkanen Mount Ruapehu kanske tål att tittas på en gång till? I alla fall för mig. Det var en mycket speciell julafton för oss.
Titta gärna in på länken och beundra alla fina foton från världen över!
This week’s Let’sBeWild photo challenge’s topic is Sunset. ”I don’t really have any photo to send”, was my first thought. But, I changed my mind. A memorable moment in my life – I’m sending a photo of my first Christmas Eve outside Sweden. Christmas has always been important to me, and it had to be spent at home with my entire family.
Last Christmas changed everything though. Our daughter was leaving for voluntary work in a nature protection project in New Zealand, and NZ has always been the country of my dreams ever since I was about twelve years old and had a penfriend there. She sent me the most wonderful photo calendars – and I was lost. This country seemed to have it all! From fiords and glaciers to hot springs and volcanoes.
”It’s now or never”, I thought. So, I made it a ”now”.
This photo was taken at Lake Taupo, Christmas Eve 2011. Mount Ruapehu is the volcano on the other side of the lake, and that’s where some of the scenes from The Lord of the Ring was shot. As we all are big LOTR fans, this made it even more special to us.
Om du någonstans inuti förblir ett barn kommer många dörrar att stå öppna för dig.
På Plaza Mayor i Madrid finns mycket som tilltalar barn – och vuxna. Här samlas man och lyssnar på musik, tittar på allehanda skojares uppträdanden och naturligtvis på alla levande statyer. Uteliggare finns även här, och en bronsfigur av symbolen för Madrid – björnen.
Någonstans i gömmorna har jag säkert kvar receptet på jättesåpbubblorna vi gjorde varje sommar i stugan…Härligt hade vi det då, när barnen var små.
Katter i all ära, men hundar mötte jag många fler i Madrid. De kom gärna två och två – och inte sällan betydligt fler tillsammans. Ofta sprang de disciplinerat helt lösa mitt i vimlet av människor och bilar. Inte alltid fanns någon husse eller matte att hitta i närheten… och någon gång vågade man knappt titta på den där lille, lille som kryssade mellan alla stora faror. Nästan aldrig syntes två av samma ras – nej massor av olika raser var representerade. Inte ovanligt i en och samma hund.
Barn och hundar, ja, de är man som mamma eller pappa, husse eller matte till, väldigt stolt över. Inte någon sa nej om jag ville fotografera deras älskling. Nu frågade jag naturligtvis inte alla, men ibland var jag tvungen… Många skinande ansikten och glada leenden fick jag. De flesta vill få sin hund att stå eller sitta fint, så det gäller att plåta innan det blir alltför onaturligt. Men, vem vill inte visa sig från sin bästa sida? Många hundar älskar att bli fotograferade.
Bara på den här lilla kavalkaden finns allt från pudel till bulldog och vinthund. Allt från en tolv veckors valp till en gammal trotjänare på tolv år. Och alla var de djupt älskade och i fin form. Klicka på vilken bild som helst och kör igång bildspelet!
Ailsas uppgift den här veckan handlar om vad som är mjukt. Härlig utmaning! Hur tacklar jag det här? Hur skulle du välja att beskriva mjukt? Gå in och titta hur människor världen över tänker!
Själv tänker jag att det kan vara allt mellan himmel och jord…och därefter väljer jag bilder!
Ailsa´s Travel Theme this week is about Soft. And, softness is something we all want and need in our lives – don´t we? That´s why it´s so interesting to see how people all over the world will interpret it. It could apply to almost anything between heaven and earth.
Uppe i bergen – mjuka moln både över och under oss.
High up in the mountains we have soft clouds above as well as in the valley beneath
Kamelia
Spanish camellia
Formklippt strävhet kan kännas mjuk!
Shaped trees look soft…
Dalís hus i Figueres
Even architecture feels soft – in Figueres
Mjuka färger i ett lugnt, mjukt landskap – NZ
Soft colours in a soft landscape – NZ
Allt och alla som är nya i världen är mjuka…
Everything and everyone new to the world is soft…
…och vad är mjukare än en puss? Mille och Totti
…and what could be softer than a kiss between my two soft ones?
Den här veckans fotoutmaning från WordPress handlar om förnyelse eller pånyttfödelse. Ett tema med många tolkningar. Som det känns om jag smakar på det så skulle detta kunna handla om allt från religion till total makeover.
Jag väljer bara ett fåtal bilder – bilder som jag direkt kom att tänka på. För visst kan man ta det riktigt bokstavligt, återfödelse, pånyttfödelse, förnyelse? Vad väljer du? Pröva att hoppa med – du får garanterat respons och nya bloggvänner!
Min tanke gick direkt till Nya Zeeland och en cikadas efterlämnade nymfdräkt. Cikadan lever nämligen under jorden den största delen av sitt liv, ömsar ”skinn” några gånger och blir slutligen en ståtlig och ofta färgsprakande vuxen individ. Det finns faktiskt 2500 arter av cikador i världen, och vi har till och med någon i Sverige. Alla som hört en cikada spela känner väl igen ljudet, och stilla kvällar i södern kan ljudet vara nästan öronbedövande. Dock är det ganska sällan man får syn på dem och kan se dem på nära håll.
This week´s Photo Challenge from WordPress is about Renewal. Go there and find out how others enterpret this challenge – or why not join in yourself?
Did you know that there are 2500 species of cicada in the world? On reading Renewal, I immediately thought of a nymph´s ”dress”, or skin, left on a trunk to dry out and wither. Cicadas live underground for the most part of their lives, shed their skins several times, and the final ”undressing” have them emerging as shining adults. You very often hear them singing in the evenings and during night time, but more seldom you are lucky enough to really see them.
Men, naturligtvis måste jag ha med något ur floran också – jag arbetar ju trots allt med naturvetare och älskar naturen. Mina favoriter när det gäller förnyelse och nytt liv i växtvärlden är ormbunkarna! Jag stannar naturligtvis kvar på Nya Zeeland – var annars finns det största utbudet av ormbunksväxter? Silver fern ingår i deras nationalsymbol.
I cannot stop myself from posting my favourite renewals from the flora too – after all, my job is with young people who are science students. New Zealand again – the land of ferns.
Koru – står för nytt liv, växande, styrka och fred. In New Zealand it´s maori, and means new life, growing, strength and peace
Leya 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.