Så har hon varit här igen! Inget kan stjäla så mycket färg från vardagspaletten som lite Belezzabus. Mille och Totti var redan på gott humör efter en lång promenad i den svaga morgonsolen. Spring i benen! Vad siktar då tre par ögon längst bort på vår gata, om inte lilla Tottidottern! Stramt blir kopplet, en vit och en brun svans höjs till maxläge och själv tar jag spjärn mot snökanten för att inte släpas iväg längs gatan som värsta vanten.

Vi trasslar oss in på husets baksida, där de kan busa fritt. Belezzamatten kämpar för att hitta sin bruna jojo där i röran – måste ju koppla loss dem innan de är ohjälpligt inflätade i varandra. Men sen, sen är skådespelet igång!

Underhållning på högsta nivå: akrobatik, racing, boxning, Kung Fu (?) och så lite pussar förstås…allt i en rasande fart – och helt gratis. Minst en halvtimme orkar vi, sen är det snarast matten och jag som ger upp. Då är vi avskrattade och delvis förfrusna. Det är åtta minus, och mitt pekfinger sitter fast i kameran. Men, det lossnar i värmen när vi kommit in.

MAT, står det skrivet över hela ansiktet på mina två när de störtar mot sina skålar. Efter ett slafsigt bestyr med att få ner allt så snabbt som möjligt, får jag en slick av dem var innan jag hör de välbekanta dunsarna. De som talar om att det här, det var en lyckad förmiddag.