Med sol och ljus kommer pelargonen på fönstrets första plats i mitt hem. Min mormor var en stor pelargonälskare, och hon skötte dem kunnigt och vant så att de prydde sin plats och visade sitt bästa i alla hennes fönster. Hennes fönster var otäta och dragiga – och det passade pelargonen perfekt. På sommaren svalkade det och på vintern fick de den vila de behövde för att blomma genom hela nästa vår och sommar. När någon pelargon blivit för gammal och träig, fick den sluta sina dagar som praktfull uteblomma tills frosten ändade dess liv.

Mormor samlade på pelargoner, och hon pysslade med dem som sina barn. Hon tiggde till sig sticklingar om hon någon gång var bortbjuden och detta hem råkade hysa en pelargonvariant som mormor inte ägde. När hon så gick bort, 1988, och huset skulle tömmas, tog jag vara på hennes pelargoner. Jag har kvar dem alla – eller barnbarnsbarnbarnsbarn till dem – alla utom en laxfärgad sort, som tyvärr dog ut hos mig. De flesta jag har är en starkrosa sort – vars namn gått förlorat – och vit Mårbacka.

Efterhand har jag börjat samla nya pelargoner. Det kommer bara fler och fler varianter i handeln. Så, får jag bjuda på lite pelargonfrossa såhär inför helgen?

Minnie och Toscana Magnus

First Yellow

Mormors vita Mårbacka

Jane Eyre

Fireworks Pink, Bougainvillea och Jane Eyre

Fireworks Pink

Snowbright

Mitt gröna rum

Min absoluta favorit - min älskade mormors vita Mårbacka