Höstens andedräkt pustar mig i nacken. Den doftar än frostnupet – än bedrägligt solvarmt. De sista fjärilarna kämpar i buddlejan. Många vinglar framåt, uppåt med trasiga vingar, och de flesta måste värmeladda sin fjäderlätta kropp inför varje blomkolvsbesök. De har mitt hjärta, dessa små.
För en frusen amiral duger den nötta stolskanten
Nässelfjärilen förbereder sig för den sista föreställningen
Än lyser solbruden i det tilltagande mörkret. Jag nänns inte ta in någon mer blomma. De får fortsätta lysa och stråla utanför mitt fönster. Druvorna blev färdiga, trots allt, och de smakar ljuvligt. Helst solljumma och ”daggiga”. Vänta, vänta bara lite till…fuchsian står full av knoppar – än är inte vintern här!
Lite naggade i kanten, men lysande rost ändå
Mmm
Fuchsians farväl är en fest i lilarosa nyanser
Leya 
Riktigt härliga höststämdabilder!
Jag kan känna höstsolen värma den vissnande blomman och vindruvornas sista näringsingsintag från de genomträngande solstrålarna.
MVH
Mikael
Så vackert! Du är en mästerfotograf!
Fina bilder som vanligt!
Fuchsian ser jättefin ut. Mina har inte velat sig alls i år. Ska inte försöka övervintra dem den här gånger. jag får väl satsa på pelargoner för hela slanten istället! 🙂
Så tilltalande vackra färgnyanser o vackra fotobilder på blommorna du tagit i fjärilen, Ann-christine som är en fröjd för ögat som trillar ner o vilar skönt för ögat!