Hej!
Matte har terroriserat oss alla i flera dagar. När hon inte tronar i sin pappershög, så springer hon runt med det nya skjutjärnet på magen.
Privatlivet är ett minne blott. Ingen går säker. Det hjälper inte att du smyger, för ”storebror” ser dig. Värsta psykologiska thrillern utspelar sig på vår gata. I vårt hus. Nu.
Ingenting är heligt. Smit snabbt under sängen – hon är där; smyg in på toa – och hon hinner inom dörren innan du ens tänkt tanken att puffa igen den. Sneaka runt hörnet till storarummet när hon har ryggen emot – och jag lovar att den fula mojängen fäller ut ett periskop, i vinkel. Du har inte en chans. Alla dina gömställen blottläggs och dina hemliga skatter avslöjas. Allt från lillhusses vänstra skatesko (med väl renommerad doftsocka i, hålad, rutig) till en smaskig gaffel räddad direkt ur diskmaskinsgapet.
Det går an utomhus – säckmörkt/ingen blixt – så det fixar vi. Värre är det när man glidit in igen, in i det förrädiska inomhusmörkret. Andas, och du har en spotlight mitt i plytet. Ingen pardon. Nitad direkt. Till och med lillhusse reagerade ikväll och pläderade för vår sak, han tyckte verkligen synd om Totti och mig. Svaret satt blixtsnabbt och mitt i fejset – på lillhusse.
Undrar vad terroristlagen säger egentligen? Eller ska man gå på Posten? Allt började ju med att den här lådan kom i en annan, välemballerad, brun papplåda i torsdags. Annars blir det Blocket vi får gå på, för det var av dem hon handlade, det vet jag bestämt. Killen som sålde grejen var väl bara jäkligt glad att kunna lura den på någon…för att inte tala om lyckan hos hans stackars fyrbenta vänner – om han har några, kvar.
Godnatt nu från två luttrade, upplysta gossar, Mille och Totti
