Ungefär där befinner jag mig nu. Genomgrått och disigt – och i morgon är det måndag. Nu gäller det att hitta tillbaka till motivationen och glädjen några veckor till. Orka. Det är vad vi alla måste.
De flesta av oss känner ett visst vemod när naturen är i höstvila, när alla färger följt med vinden och det som återstår är kala grenar och prasslande, rödbruna stigar. Jag packade min ryggsäck och gick på jakt efter bättre humör och tappade sugar. Se vad jag fann!
Långa, mjuka skuggor
Skimrande daggdroppar, och tunna strålar som smyger in mot stigen, trots allt. I förlängningen lyser de upp resterna av en stormfälld bok.
Bruten men skön ändå
Jag fann någon underlig utväxt…men slutligen också små flygare som, precis som jag själv, laddade i det bleka ljuset.
När jag svängt av mot betesmarkerna och de öppna fällena, ljusnade det ytterligare. Lagom hemåt hade jag plockat på mig i alla fall något av det borttappade.
Med öppna ögon och öppet sinne orkar jag säkert kämpa på några veckor till – om än på sparlåga. Vi måste ju lita på att naturen har rätt! Lyssna och känn efter. Vila om du kan. Tids nog ska också du blomstra igen.
Gul laddare
...och alldeles intill - fortfarande daggdroppsdränkta - dessa skönheter
Leya 
Jo, Kicki, doften är underbar! Enda sättet att få energi är att vara utomhus, precis som du säger. Men det där med ide, Carola, det har jag haft på menyn länge…konstigt att det inte ska gå att fixa…
Aaaahh…:) Härliga foton o vackert skrivet!!!
Känner att jag är inte ensam som tycker det känns jobbigt på hösten :)!
Borde få gå i ide till februari :)!
Kram
Underbara foton….man kan verkligen insupa ny energi i skog å mark å njuta av lövens blöta doft där de ligger å förmultnar…älskar den doften….ska ta mig ut i skogen med tjejjerna…e en sådan dag då jag behöver massa ny energi!! kramiz
Säger som föregående: vila när du kan, och snart kan du njuta av vackra juleljus. December brukar gå fort, fort.
Nu undrar jag: hur gick det i Växjö idag?
Kram
A
Ha, ha! Det var en tuff domare…ut åkte gossen som nummer tre. Jättefin kritik, men inte tillräckligt i domarens smak.
Fina bilder! Ja, visst ska vi lyssna på naturen och försöka vila nu, i den mån vi får!
Kram och lycka till med ”orket”! AnnaLena.
Tack! Det ska nog gå. Jag har ju inte fysiskt ont någonstans. Man kan ha betydligt mer att tampas med, det förstår jag. Kram