Ellen Mattson: ”Vinterträdet” – DN.SE.

Jag vet att jag inte kommer att hinna läsa fler romaner denna sidan jul. Åtminstone inte bara för nöjes skull. Å andra sidan skulle jag aldrig läsa en biografi om Greta Garbo.

Varför? Jo, av samma anledning som jag lät mina barn tro på tomten så länge som möjligt och vara övertygade om att det bodde en ande i saftbringaren (eftersom locket ibland poppade upp av sig själv).

Om du aldrig får ha mysterier i ditt liv, om du aldrig behöver undra eller längta – om allt är förklarat och vetenskapligt skärskådat redan när du är mycket ny i världen – hur trist blir inte livet då?

Nu är det så att jag närapå inte läste den här recensionen på grund av denna min inställning, plus förutfattad mening i frågan…men något gjorde att jag ändå började läsa.

Antingen är recencenten skicklig eller också  är Ellen Mattson det. Eller varför inte båda? Vinterträdet har möjligen just erhållit en biljett till mitt nattduksbord. Resan anträds i så fall efter jul.