Trädtaklök  är en mycket vacker fetbladsväxt som ursprungligen kommer från Marocko.

Den är ganska tålig om den bara får stå ljust och du vattnar den rikligt men sällan. Den står gärna i solen, och gärna utomhus på sommaren.

Näringsbehovet är inte stort, så det räcker att vattna med svag dos en gång i månaden från vår till höst. Den tål ner till 8 plusgrader – men då måste du vara försiktig med vattningen om den ska klara sig.

Formen atropurpureum behöver extra mycket ljus för att utveckla och behålla sin vackra färg. I naturen kan den bli kanske en och en halv meter  men som rumsväxt blir den sällan så hög. Just den här plantan är ett riktigt praktexemplar som jag bara inte kunde sluta beundra!

Pelargonhuset utanför Vinslöv har en del att erbjuda redan till påsk – och mer ska det bli framöver. Påsk är inte påsk utan att jag har gått minst ett par timmar och beundrat, tittat på sällsynta pelargonexemplar och på de mera vanliga. Växthuset ligger i en vacker miljö med ängar och skog sida vid sida. Just nu är det kanske inte så grönt, men snart. De många fläderbuskarna slår ut sina väldoftande, platta blomkronor någon gång i juni.

Flädergården drivs av samma familj som Pelargonhuset och där kan man köpa allehanda hemgjorda produkter tilllagade efter gamla recept. Det brukar bli att jag har både det ena och det andra med hem. Personliga favoriter är sylt och marmelad – såväl på fläderbären som på blommorna. Både nyttigt och gott! Presentförpackningar härifrån brukar vara tacksamt att ta med när jag åker bort på fest.

Jag har många pelargoner i mina fönster och mest är det mormors kära vita Mårbacka och en ceriseröd sort som jag inte vet namnet på. På senare år har det dock flyttat in allt fler nya sorter i huset. Personliga favoriter bland de nya är stjärnpelargoner, äggskalspelargoner och doftpelargoner i alla färger.

Detta år har jag redan köpt in två nya pelargoner, den kraftigt röda Redondo och en skir Alveston. Redondos blomma har jag bara sett på bild, men den ska strax slå ut här på fönsterbrädan.

Jag tog en del foton i växthuset, men långt ifrån alla sorter har jag namnet på. De blommor som ska stickas står nämligen bakom länk och bom, så jag fick nöja mig med att beundra på håll.

Här finns allt från kraftfulla färger till skyar av vitt med stänk och vidare till drömmar i rosa. När det gäller pelargoner finns det helt enkelt något för alla smaker.

Vilda pelargoner är speciella. De har inte förädlats på samma sätt som våra vanliga pelargoner. Ofta har de märkliga stammar och en del blommar på bar kvist.

En del andra sorter ser heller inte särskilt mycket ut som pelargoner. Mycket spektakulära sådana finns till visning – inte alla går att köpa.

Änglapelargoner är mycket populära.  Här finns olika färger och former – men ett genomgående drag är nog att de har mjukare framtoning än den traditionella pelargonen.

Om du inte har delat rum med någon pelargon än, så har du här goda chanser att hitta din egen favoritsambo! Risken finns dock att det blir en livslång bekantskap för båda parter.

http://www.samlarpelargoner.nu

http://www.fladergarden.nu

På skogsängarna i min  skog blommar nu äntligen tibasten. En härlig favorit med sagolik doft. För något år sedan skulle det röjas björnbär och sly här, och då åkte alla tibastbuskar med i svepet. Åh, så vi sörjde, den lille mannen och jag. För just den svängen, utom en särskild glänta, tar jag alltid i mars- april för att njuta av både färg och doft.

Tibasten blommar på bar kvist och är giftig. Får du i dig bara några få bär kan lever och andra organ ta stor skada. Du kan till och med dö. I vissa landskap är växten fridlyst, så sällsynt är den på sina ställen.

Igår fann jag flera blommande buskar, men hade ingen kamera med, så målet idag var självklart. Till och med en och annan solglimt fick vi oss till livs innan haglet var över oss. Vitsipporna såg böjda och ledsna ut efter nattens minusgrader och vi hoppas att det inte blir alltför många kalla nätter nu utan att de ska kunna repa sig.