Hard work

6 juni, 2012 / Leya / 2 kommentarer

After some tough work in the first part of the day, we were rewarded with a visit to Whitby. Whitby Abbey was built during the early 13th century, but the first monastery was founded here almost 600 years earlier. Henry VIII had a dispute with the Pope and Whitby Abbey was one of the church buildings that was destroyed by the king.

Today there was staged a fight between vikings and Anglo-Saxons, and we all enjoyed the imposing ruins, the eager fighters and the beautiful horses.

Needless to say, the Anglo-Saxons won. But the children watching all cheered for the vikings!

Not only swords were popular…

Participants – and spectators

The speaker was a magician – really. He unfolded the story and made us feel the atmosphere; the fear, the sweat and the blood. He kept us in awe listening to the fighters´bravery and understanding the question: If… what would you do? Understanding fear, life, war and defense – and how you could be forced to stand up for your family and for your country.

Finally sun and cricket!

5 juni, 20125 juni, 2012 / Leya / Lämna en kommentar

Well, finally sun! We had a brilliant day out and about, studying British jubilee life.

Cricket can be beautiful…

Today the beach was a totally different experience

We tried it later on in the afternoon, with quite a different result… No pictures of that…

Party everywhere, even between houses

It´s all about this lady!

Late in the evening we had a wonderful picnic by the sea, listening to the waves rolling in .

Peaceful views

4 juni, 20124 juni, 2012 / Leya / Lämna en kommentar

Scarborough Castle

Today we walked up to the castle and had wonderful views over the sea.

From above

Church of St Mary

Peregrine falcons are nesting on the cliffs here, and we were fortunate to see them hunting. Bird watchers had put up telescopes and let us have a closer look as well.

We also visited Anne Brontë´s grave, where the letters of the inscription now are hardly visible.

Anne Bronte´s grave

Scarborough calling!

3 juni, 20123 juni, 2012 / Leya / Lämna en kommentar

Good morning!

Greetings from Scarborough, where I´m staying for a week now. I´m on duty… so I´m not allowed to speak anything but English. But, we´ll see about that…

Anyway, my reports from here will include, I hope, something about the majestic peregrines of Scarborough, the castle, the moors, Wuthering Heights, the City of York, Shakespeare, English people, the Queen´s Jubilee – and of course Bram Stoker´s Dracula. Expect some surprises too…

Pictures will arrive today when we have visited Peasholm Park for Jubilee events with brass bands and open air theatre with large screen viewing of events in London. And, from an overall familiarising with Scarborough.

Sagan om Ringen del III

1 juni, 20121 juni, 2012 / Leya / 2 kommentarer

Så, efter fika, beger vi oss ut i regnet igen. Vår initierade guide, Randall, berättar om premiären på filmen. Det måste ha varit magiskt för alla som var där…vi får nöja oss med magiska bilder och fantasi.

Hela huvudstaden hyllade Jackson och hans storslagna film

Överallt – på byggnader och på öppna platser – klättrade, krälade och klängde figurer ur filmen. Till kuriosan hör att Peter Jackson själv köpte in filmens hela rekvisita och den finns nu magasinerad i över 100 containrar spridda över landet.

Vem där?

Middle Earth calling!

Röda mattan gick över gator och torg ända fram till premiärbiografen, Embassy.

På just Embassy såg vi sedan TinTin, eftersom det var Jacksons senaste produktion. Vi hade fått en försmak av det minutiösa hantverket redan i Weta Cave, och vi blev inte besvikna. Men först en kort rundtur på biografen.

Spegel, spegel…

På premiären satt alla skådespelarna tillsammans. På varje armstöd finns en bronsplatta med namnet på respektive rollinnehavare. Jag kunde inte låta bli…jag satt i dem alla. Frodos stol, Legolas, Aragorns… Men, vi hittade tyvärr aldrig Gandalfs plats. Annars hade jag nog vilat en extra eftertänksam stund i den.

Hur mycket magi kan en människa bära? En magisk dag, ja flera, hade vi i Tolkiens tecken. Vi besökte Hobbiton i strålande sol och vi färdades på filmernas vägar uppe bland vulkanerna och i bergen på både Sydön och Nordön.

Kanske är det bäst att avsluta lite närmare verkligheten. Vad sägs om en äkta Urukhai? Och till sist a Sobering Thought… för att landa i vardagen igen – eller nästan.

Urukhaikrigaren sitter till höger…

Toledo i sol

16 maj, 201216 maj, 2012 / Leya / 5 kommentarer

En timme med buss från Madrid, och du är i Toledo, Kastiliens forna huvudstad. Toledo är säte för spanska kyrkans primas (latin, plural primates, ’förnäm’, ’en av de främsta’) eller Primae sedis episcopus som den till rangen främste bland en kyrkoprovins biskopar kallas. Den imponerande gotiska katedralen är en av världens största och ett besök rekommenderas verkligen. Den tog över 300 år att uppföra och räknas som ett av den spanska gotikens främsta verk.

Katedralen, Toledo

Som i så många gamla, vackra städer ligger katedralen inbäddad bland de gamla husen och låter sig inte fotograferas i helbild. Inuti var det på många ställen förbjudet att fotografera, men vem kunde låta bli?

En magnifik grind döljer högaltaret

Altaret uppfördes alldeles i början på 1500-talet, design av Petit Jean. Det är tre paneler brett och fem våningar högt. Själva tabernaklet i den nedre delen är ett filigranarbete i förgyllt trä.

Det magnifika altaret i polykrom och förgyllt trä

Överallt kan man se biskopshattar hängande från taket eller i takkronorna. De hängs upp där när dess ägare gått ur tiden, och får sedan hänga tills de faller sönder av sig själva.

Biskopshattar

Målaren El Greco levde och verkade i Toledo. Både hans och andra stora spanjorers verk hänger i den mest konstsmyckade sakristia jag besökt. Caravaggio, Tizian och Goya är bara några av dem. Här fick man absolut inte fotografera.

Magnifika korstolar

Koret

Detalj av grind, De Nya Monarkernas Kapell

Toledos gamla stad blev 1986 uppsatt på Unescos Världsarvslista, och det förstår man när man vandrar över de välbevarade kullerstensgatorna och njuter av stadens fina arkitektur. Staden grundades av romarna 142 f.Kr. och erövrades av morerna på 700-talet. Smideskonsten står högt här alltsedan dess – Toledoklingorna är världsberömda.

Turistattraktioner – men kanske svåra att ta med hem…

Marsipan är också stort för området och lättare att ta med på flyget tillbaka till Sverige.

Marsipanparadis

Inte marsipan, men kunde varit

Fint är också att bara vandra omkring och beundra utsikten över staden och det omgivande landskapet. Vi hade en riktigt givande dag i Toledo.

Idag för 20 år sedan

14 maj, 2012 / Leya / 2 kommentarer

Tålmodig fotograf

Hängiven skatare

Millekompis

Hela tjugo härliga år har gått sedan du kom – ofattbart. Grattis på Din Dag, min fine son!

Segovia i regn

13 maj, 201214 maj, 2012 / Leya / 3 kommentarer

Segovia i regn

Ett regnigt Segovia med den berömda romerska akvedukten mitt i staden. Sedan 1985 finns både akvedukten och hela det gamla Segovia, med bland annat en judisk del, på Unescos Världsarvslista. Den imponerande akvedukten är 818 meter lång med 170 bågar och en höjd av 29 meter. Den är byggd av ca 25000 granitblock som sammanfogats helt utan murbruk och räknas som det främsta romerska byggnadsverket i Spanien.

Den romerska akvedukten i Segovia – mitt i staden

Den gotiska katedralen på Plaza Mayor är också oerhört imponerande, men vi frestades aldrig att gå in i den. Hällregn och kanske 5 grader varmt ute – vi anade hur kall denna jättelika ouppvärmda stenbyggnad skulle vara inuti.

Katedralen i Segovia

Vi rundade katedralen och beundrade dess fantastiska tinnar och torn. I all vätan blev vi bespottade av en av de många, tjusiga vattenkastarna. (eng. gargoyle, vilket jag personligen tycker passar bättre än det svenska ordet för dylika figurer) Och så var det kanske något med vatten och akvedukter…

Gargoyle

Nästan inga människor var ute i kylan, men vi stretade på – är man här en enda gång gäller det att ta vara på tiden. Sagoslottet Alcázar var något av ett ”Disneyslott”.

Alcázar, Segovia

På vägen till Segovia låg snö på slänterna utanför bussfönstret. Spanjorerna själva ursäktade sig angående vädret hela tiden – det var minst 15 grader för kallt för årstiden. Men, föga hjälpte det oss som hade sommarjackor, saknade mössa och vantar…

Kulen stork

Till och med storken uppe på tornet verkade frusen. Skulle du vistas utomhus måste du vara av det rätta virket…

Balkongscen med flickebarn…

Stela, våta och hungriga slank vi in på en varm, skön restaurang med fin utsikt. Vi tinade så småningom upp och kunde mätta och belåtna bege oss hemåt till Madrid igen.

A Restaurant With a View

Jag har redan beställt en ny resa till Spanien. Bland annat Segovia måste ses under bättre förutsättningar. Man kan lätt förstå hur fint det är att vandra i gränderna här en ljum sommarkväll, så, nu hoppas jag på välvilja från vädrets makter nästa gång!

Konst-ig

7 maj, 2012 / Leya / 2 kommentarer

Orden konst och konstig har samma stam. Inte konstigt att jag tycker om dem båda.

Överraskande fasad

De kan innebära en vanlig husfasad längs gatan som plötsligt ser annorlunda ut när du rundar hörnet.

Katedralen i Madrid

De kan ofta hittas som ett vackert innertak i en kyrka eller annan gammal byggnad.

Cervantes och hans två hjältar Don Quixote och Sancho Panza

Ibland kan de två bestå av en berömd författare och hans romanfigurer i brons.

Tjaa…

Skinkor med matchande spelmaskin – eller tvärtom?

Bussfönster

Det kan regna en del utanför bussfönstret – men vad gör det när man kan titta på fönstret?

Svärd kan vara särdeles sköna…

De kan väcka din beundran för gammalt hantverk.

Jaså det var här som…

Barndomens berättelser kan oväntat komma till liv…

Min efterrätt

De kan göra mat både mäktig och vacker!

El Greco från golv till tak

De kan förstumma dig som en El Greco.

Den Store Masturbatören

Få dig att ständigt upptäcka nya detaljer som en berömd Salvador Dalí.

Hans syster Ana Maria

Njuta lugnet i en tidig Salvador Dalí.

Från trädgården

Upptäcka ett flygplans väg över himlen.

Restaureringsarbeten i Toledo

Och uppskatta en enkel röd skottkärras väg över en kyrkofasad.

Camellia japonica

2 maj, 20123 maj, 2012 / Leya / 4 kommentarer

Camellia Williamsii ”Brigadoon”

Camellia japonica är en nästan osannolikt vacker växt som jag har försökt odla hemma på fönsterbrädan ett par gånger, men misslyckats. Till slut har jag insett att jag helt enkelt inte kan ge denna skönhet de yttre förutsättningar den behöver.

Kamelian är egentligen en buske som växer långsamt och vill ha det ganska svalt – mellan 10 och 18 grader är idealet. Den är också kalkskyende och vill ha sur jord. I sin rätta utomhusmiljö kan den bli 6-8 meter hög och växer nästan som ett litet träd. Bladen är mörkgröna, glänsande och läderartade och kan bli ca 10 centimeter långa. Blommorna kan bli upp till 10-15 centimeter i diameter och kan vara enkla eller fyllda. Blomfärgen är vit, röd och rosa i olika nyanser. Kamelian blommar på våren.

Namnlös skönhet

Växten är uppkallad efter apotekaren och forskningsresanden G.J. Kamel från Manila. Han levde på 1600-talet och kan ha varit den som först tog kamelian till Europa. Artnamnet japonica betyder naturligtvis ”japansk”. På 1800-talet var kamelia en vanlig krukväxt i Sverige. Som barn såg jag den ett flertal gånger i äldre trähus där den trivdes alldeles utmärkt. Förr fanns det oftare svala, ljusa rum i bostäderna, kanske ”finrum” där man inte eldade fullt som man gör idag.

I Madrids botaniska trädgård var det inte mycket som blommade just denna dag, men på väg mot utgången, efter en skön vandring i solen, upptäcker jag en ovanligt vacker samling av blommande kamelior. Mitt resesällskap satte sig tålmodigt vid kanten av en damm och väntade. Sanningen att säga glömde jag nästan bort honom, och själv somnade han till och föll sånär i dammen.