Iris med besök
…och börjar naturligtvis med varma kramar till utstormande hundar. En tur i trädgården blir det sedan. I solen. Det är berikande att vara borta, men också gott att vara hemma, och det är gott att se hur allting växer.
I morgon bär det vidare med nya berättelser om äventyren i England – fast på svenska. En tur med får och andra till Top Withens, havet och en vandring i Bram Stokers fotspår (för den som vågar…) för, vem känner inte till Dracula?
William Shakespeare tonight at Yorkshire Theatre Royal – As You Like It.
I had not seen this play before, so this was an exciting evening. The actors were very young and very talented and I more or less expect to see a couple of them on TV in the near future. As usual Shakespeare´s language is mesmerizing, and I say good night to you all with this famous quote from the play:
All the world’s a stage,
And all the men and women merely players;
They have their exits and their entrances,
And one man in his time plays many parts,
His acts being seven ages. At first, the infant,
Mewling and puking in the nurse’s arms.
Then the whining schoolboy, with his satchel
And shining morning face, creeping like snail
Unwillingly to school. And then the lover,
Sighing like furnace, with a woeful ballad
Made to his mistress’ eyebrow. Then a soldier,
Full of strange oaths and bearded like the pard,
Jealous in honor, sudden and quick in quarrel,
Seeking the bubble reputation
Even in the cannon’s mouth. And then the justice,
In fair round belly with good capon lined,
With eyes severe and beard of formal cut,
Full of wise saws and modern instances;
And so he plays his part. The sixth age shifts
Into the lean and slippered pantaloon,
With spectacles on nose and pouch on side;
His youthful hose, well saved, a world too wide
For his shrunk shank, and his big manly voice,
Turning again toward childish treble, pipes
And whistles in his sound. Last scene of all,
That ends this strange eventful history,
Is second childishness and mere oblivion,
Sans teeth, sans eyes, sans taste, sans everything.
Welsh poppies
A day in Haworth with flowers and wonderful people makes you keep on ticking. During this day we also had a long walk up to ”Wuthering Heights”, and during those 2-3 hours we really felt the soft winds of the moors and the soaring spirits of Catherine and Heathcliff.
The Parsonage is still here, the place where Emily, Charlotte, Anne and Branwell Brontë grew up, and where the sisters wrote their famous novels.
The Parsonage
The beautiful graveyard in Haworth
The graveyard has got about 42000 graves – which in those days led to the water being polluted down in the village and many children died.
Before starting out on our long walk, we had some Yorkshire pudding at the White Lion and for dessert I had shortbread with strawberries and cream.
Yorkshire pudding
After some tough work in the first part of the day, we were rewarded with a visit to Whitby. Whitby Abbey was built during the early 13th century, but the first monastery was founded here almost 600 years earlier. Henry VIII had a dispute with the Pope and Whitby Abbey was one of the church buildings that was destroyed by the king.
Today there was staged a fight between vikings and Anglo-Saxons, and we all enjoyed the imposing ruins, the eager fighters and the beautiful horses.
Needless to say, the Anglo-Saxons won. But the children watching all cheered for the vikings!
Not only swords were popular…
Participants – and spectators
The speaker was a magician – really. He unfolded the story and made us feel the atmosphere; the fear, the sweat and the blood. He kept us in awe listening to the fighters´bravery and understanding the question: If… what would you do? Understanding fear, life, war and defense – and how you could be forced to stand up for your family and for your country.
Well, finally sun! We had a brilliant day out and about, studying British jubilee life.
Cricket can be beautiful…
Today the beach was a totally different experience
We tried it later on in the afternoon, with quite a different result… No pictures of that…
Party everywhere, even between houses
It´s all about this lady!
Late in the evening we had a wonderful picnic by the sea, listening to the waves rolling in .
Scarborough Castle
Today we walked up to the castle and had wonderful views over the sea.
From above
Church of St Mary
Peregrine falcons are nesting on the cliffs here, and we were fortunate to see them hunting. Bird watchers had put up telescopes and let us have a closer look as well.
We also visited Anne Brontë´s grave, where the letters of the inscription now are hardly visible.
Anne Bronte´s grave
Good morning!
Greetings from Scarborough, where I´m staying for a week now. I´m on duty… so I´m not allowed to speak anything but English. But, we´ll see about that…
Anyway, my reports from here will include, I hope, something about the majestic peregrines of Scarborough, the castle, the moors, Wuthering Heights, the City of York, Shakespeare, English people, the Queen´s Jubilee – and of course Bram Stoker´s Dracula. Expect some surprises too…
Pictures will arrive today when we have visited Peasholm Park for Jubilee events with brass bands and open air theatre with large screen viewing of events in London. And, from an overall familiarising with Scarborough.
Så, efter fika, beger vi oss ut i regnet igen. Vår initierade guide, Randall, berättar om premiären på filmen. Det måste ha varit magiskt för alla som var där…vi får nöja oss med magiska bilder och fantasi.
Hela huvudstaden hyllade Jackson och hans storslagna film
Överallt – på byggnader och på öppna platser – klättrade, krälade och klängde figurer ur filmen. Till kuriosan hör att Peter Jackson själv köpte in filmens hela rekvisita och den finns nu magasinerad i över 100 containrar spridda över landet.
Vem där?
Middle Earth calling!
Röda mattan gick över gator och torg ända fram till premiärbiografen, Embassy.
På just Embassy såg vi sedan TinTin, eftersom det var Jacksons senaste produktion. Vi hade fått en försmak av det minutiösa hantverket redan i Weta Cave, och vi blev inte besvikna. Men först en kort rundtur på biografen.
Spegel, spegel…
På premiären satt alla skådespelarna tillsammans. På varje armstöd finns en bronsplatta med namnet på respektive rollinnehavare. Jag kunde inte låta bli…jag satt i dem alla. Frodos stol, Legolas, Aragorns… Men, vi hittade tyvärr aldrig Gandalfs plats. Annars hade jag nog vilat en extra eftertänksam stund i den.
Hur mycket magi kan en människa bära? En magisk dag, ja flera, hade vi i Tolkiens tecken. Vi besökte Hobbiton i strålande sol och vi färdades på filmernas vägar uppe bland vulkanerna och i bergen på både Sydön och Nordön.
Kanske är det bäst att avsluta lite närmare verkligheten. Vad sägs om en äkta Urukhai? Och till sist a Sobering Thought… för att landa i vardagen igen – eller nästan.
Urukhaikrigaren sitter till höger…
En timme med buss från Madrid, och du är i Toledo, Kastiliens forna huvudstad. Toledo är säte för spanska kyrkans primas (latin, plural primates, ’förnäm’, ’en av de främsta’) eller Primae sedis episcopus som den till rangen främste bland en kyrkoprovins biskopar kallas. Den imponerande gotiska katedralen är en av världens största och ett besök rekommenderas verkligen. Den tog över 300 år att uppföra och räknas som ett av den spanska gotikens främsta verk.
Katedralen, Toledo
Som i så många gamla, vackra städer ligger katedralen inbäddad bland de gamla husen och låter sig inte fotograferas i helbild. Inuti var det på många ställen förbjudet att fotografera, men vem kunde låta bli?
En magnifik grind döljer högaltaret
Altaret uppfördes alldeles i början på 1500-talet, design av Petit Jean. Det är tre paneler brett och fem våningar högt. Själva tabernaklet i den nedre delen är ett filigranarbete i förgyllt trä.
Det magnifika altaret i polykrom och förgyllt trä
Överallt kan man se biskopshattar hängande från taket eller i takkronorna. De hängs upp där när dess ägare gått ur tiden, och får sedan hänga tills de faller sönder av sig själva.
Biskopshattar
Målaren El Greco levde och verkade i Toledo. Både hans och andra stora spanjorers verk hänger i den mest konstsmyckade sakristia jag besökt. Caravaggio, Tizian och Goya är bara några av dem. Här fick man absolut inte fotografera.
Magnifika korstolar
Koret
Detalj av grind, De Nya Monarkernas Kapell
Toledos gamla stad blev 1986 uppsatt på Unescos Världsarvslista, och det förstår man när man vandrar över de välbevarade kullerstensgatorna och njuter av stadens fina arkitektur. Staden grundades av romarna 142 f.Kr. och erövrades av morerna på 700-talet. Smideskonsten står högt här alltsedan dess – Toledoklingorna är världsberömda.
Turistattraktioner – men kanske svåra att ta med hem…
Marsipan är också stort för området och lättare att ta med på flyget tillbaka till Sverige.
Marsipanparadis
Inte marsipan, men kunde varit
Fint är också att bara vandra omkring och beundra utsikten över staden och det omgivande landskapet. Vi hade en riktigt givande dag i Toledo.
Tålmodig fotograf
Hängiven skatare
Millekompis
Hela tjugo härliga år har gått sedan du kom – ofattbart. Grattis på Din Dag, min fine son!
Leya 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.