Vetenskap & miljö | Sveriges Radio.
Vi äter också pangasius. Eller har ätit. Det är en mycket god fisk. Vit och fin.
Vissa nyheter får mig att blekna lite extra. Att känna mig matt och orkeslös. De behöver inte vara världsrevolutionerande, men de rör vid något viktigt beslut jag en gång tagit, eller kanske till och med rubbar min världs grundpelare. Det här är en sådan nyhet – en som skakar om.
I min familj har vi ätit och njutit av denna fisk, pangasius. Vi tyckte oss göra något bra, som inte köpte torsk. Vi sparade torsken för framtiden. Och för framtiden så är jag, alltsedan jag fick egen inkomst, med i olika naturskyddande organisationer, bland annat WWF.
Kanske håller vi fast vid en del illusioner för att vi så gärna vill att de inte är just – illusioner. Om jag inte har kraft eller möjlighet att stå längst fram på barrikaderna, så vill jag ändå göra en insats. Lämna bidrag till någon som orkar stå där längst fram och kämpa. En som inte är en bluff. En som verkar bygga på ärlighet och genuin godhet. En som vill något, och som verkar nå fram. ”För att lätta det dåliga samvetet lite”, skulle säker många säga. ”Och?” skulle mina ungdomar säga. Du ska göra det du tror på. Du ska bara inte vara alltför naiv.
Jag tycker inte att jag är alltför naiv. Men, nu har WWF gjort det oförlåtliga. Odlingen av Pangasius bidrar till miljöförstöringen i Vietnam – och jag själv och många med mig kanske riskerar vår hälsa genom att äta den. Fisken är nämligen överodlad och laddad med antibiotika för att klara alla sjukdomar. WWF uppmärksammade detta och rödlistade den. Vad händer? Jo, Vietnam hotar att kasta ut organisationen ur landet. Skakar knytnäven upp i ansiktet, visar vita knogars språk. Resultatet blir att WWF upphäver rödlistningen…
”Vem i hela världen kan man lita på?” – sjöng Hoola Bandoola Band i min gröna ungdom. Vem är det som gömmer sig bakom ”Vem”? Enligt min mor och min mors mor, vilka båda har levt längre tid på denna jord än vad jag själv har gjort, så är det ”ingen” som gömmer sig där bakom. Frågan är om det finns någon Ingen, en nutida, listig, homerisk hjälte, eller om det verkligen är – ”ingen”? Och spelar det någon roll vilket – i det långa loppet?
Jag vill tro att var och en av oss spelar roll i det långa loppet. Det är väl därför vi är här?
Leya 
Visst är det svårt att göra det rätta när det är rätt den ena dagen för att sedan vara helt fel den andra… Man kan nog bara försöka så gott man kan.
Ja. Jag håller med.
Jaha, jag köper också den firren och tycker den är god. Ska man inte göra det heller nu? Vad sjutton ska man äta egentligen? Allt är farligt, det är bara olika mellan olika veckor. Suck. Egentligen är det konstigt att vi lever.
Ja. Om man skulle rätta sig efter alla varningar så hade man inte orkat leva – det blir för jobbigt. Jag tror inte det är någon större fara att äta den, men jag blir så fruktansvärt besviken på WWF som inte står för det de gått ut med. En sådan organisation får inte backa för hot – hur trovärdiga är de då?