Cykelturer i kvällningen är sköna. Ljuset är milt och fint och syrsornas sång rogivande. I sommarhuset har vi några gamla trotjänare, cyklar från gamla släktingar och loppis. Varje år tycker vi med en mun att ”Varför görs inga sådana här cyklar mer? De är mycket skönare att cykla på än de modeller vi har nu.” Och visst är det så. Inga växlar som spökar, breda, sköna sadlar och ett frihjul som gör skäl för namnet. Ja, varför?

Att cykla på de små landsvägarna och upptäcka nya ängar, nya stugor, nya vyer är gott, men att minnas och känna igen är ännu mer underbart. Det rör vid de innersta strängarna och befäster din känsla av att höra hemma. Följ med på en nostalgitur i det vackra Blekinge!

Längs den lilla grusvägen ligger de små förvaringsstugorna – vad som nu förvaras i dem…

Vackra stenmurar kantar ofta betesmarken

En bit längre fram syns ytterligare en mindre byggnad som tillhör det stora godset

En bakåtblick – härifrån kom jag

Välrestaurerat nu – för något år sedan på väg att förfalla

Mittemot ligger den här fina längan, på vilken gaveln skymtades tidigare

Annorlunda vy när hela bågvalvet syns!

En liten avstickare in mot ängarna fyller mina näsborrar med en dallrande doft av kamomill – en av barndomens älsklingsdofter

Vila igen

Doftspåren blir än mer synliga

På fälten samlas gässen och syrsorna spelar allt högre

Nästan hemma igen möter jag en vacker Bengal vid namn Khian

Åskan drar allt närmre medan jag parkerar min trotjänare och stiger in i stugan – nöjd efter en skön kväll