Den sista riktigt soliga dagen tar jag cykeln och drar mot en liten halvö med havet på båda sidor om. Här betar korna fortfarande inne bland röda stugor och hus och de gamla grindarna gör att jag får sitta av och sitta upp mellan varven. Ingen grindslant här dock… De som bor i husen har numera vuxna barn och barnbarnen verkar inte vara på besök denna fridfulla dag.
Hoppas du har tid att följa med igen!
Renfanan står i sin soligaste blom längs vägen
Nysörten pryder vägrenen längs gärdena
Nu går färden längs en liten kostig och vi följer den – sida vid sida – min gamle vän och jag
Överallt små röda stugor. Till synes byggda för lilliputtar
Kaprifolen sprätter ut sina spröt över stigen, men låter inte doften sväva förrän i skymningen
I sista svängen före den lilla hamnen skymtar havet
Vi sätter oss en stund på bryggan och bara lyssnar till måsar och svall
Björnbär blir det i år… om solen är givmild nu i augusti
Den allra, allra minsta stugan är inte högre än hobbitarnas hem
Hoppa av igen – grindstugan
Höstanemonen minner om vad som väntar – men skön är hon!
Nästan hemma. Jag njuter utsikten över ”hästviken”. Här delar hästar och gäss på stranden hela sommaren
Bakom den stora sälgen vilar jordkällaren. Spindlar och kalla drycker döljer sig här…Gott efter dagens fina tur – dryckerna alltså.
Leya 
Rena idyllen! Fint att du också har bilderna i stort format för vissa vill man studera närmare. T.ex. havsbilderna.
Jo, det där med galleri är en fyndig möjlighet på wordpress. Om man som jag inte vill ha svart botten helt och hållet, så kan man få det ibland när det passar. Och som du säger – titta på bilderna i större format om man vill.
Visst är det idylliskt där på udden. Men det kan nog bli lite besvärligt när korna står på farstutrappan när du ska gå ut. Och det gäller att kryssa mellan högarna… Inget jag har några problem med, men inte alla är permanentboende och jag har förstått att stadsborna kanske inte är helt nöjda. Men det är bara nyttigt för dem, tycker jag.