This is just great! How can you Not love New Zealanders?
Tankar
Fyra plus
Som jag har klagat och jämrat över denna kalla och gråmörka vinter … när kommer solen? Idag hade vi fyra plusgrader och strålande sol – äntligen! Jag kunde gå utan vantar och jag kunde känna värmen mot min soltörstande hud. Hundarna var som galna och det var nästan vi tvåbenta också.
Det blev en lång promenad bortöver ängarna och genom skogen. Man har börjat avverka i ”min” skog så det lär inte bli mycket med vitsipporna i vår inte… De kommer att troget leta sig upp under grenar och bråte, men det blir inget öppet hav av vitt.
Is och snö har börjat dra sig tillbaka och bäcken porlar inbjudande till fåglarnas försynta sång. Ingen, som inte bor i ett klimat som vårt här i norr, kan nog förstå den värkande längtan som styr oss i väntan på våren. En värk som snart ska välla upp till jubel när solen löst upp vinterns hårda grepp så att det porlar i bäckarna – och i hela kroppen.
Glimtar
På hemväg idag upptäckte jag att det var nästan klart ute. Visserligen såg jag att solen slängde iväg några trevande strålar mot arbetsrumsfönstret vid lunchtid… men den brukar ha försvunnit eller gått ner när det är dags för mig att köra hemåt. Inte idag. Jag såg att det var klart och en liten glimt fick jag på väg mot bilen. Det är något i luften…
Som vi alla längtar nu… Gulsparvarnas långa visselsurr hörs i alla buskar och det pyr av förväntan i naturen. Det dröjer än, det vet vi, men idag är det för första gången på månader isfritt på gatan och vattnet rännilar fram längs backande snö- och iskanter. Allt står på tå och väntar, liksom i osynliga startgropar. Solnedgången bjöd på tropisk smak.
BBC News – Oscars 2013: Full list of winners
BBC News – Oscars 2013: Full list of winners.
Det blev några Oscars till Life of Pi och till Django Unchained, precis som man trodde. Och – en svensk Oscarsstatyett blev det till Malik Bendjelloul för bästa dokumentärfilm: Searching For Sugarman och en delad statyett till sound editors Per Hallberg och Paul NJ Ottosson.
Inte illa!
Stort Grattis!
Wild Weekly Photo Challenge: Sunrise
Onlinemagasinet LetsBeWild har soluppgång/ sunrise som veckans utmaning…när ska vi få se en sådan här i Skåne? Jag har gett upp, och inte bara för att jag gärna sover någon timme längre när jag är ledig – kanske till halv åtta istället för till klockan sex – utan också för att den grå tonen över landskapet här nere inte vill lämna plats för en enda liten morgonsolstråle.
Mitt bidrag fick bli ett mobilfoto från i höstas. Det var en fantastiskt vacker, daggfräsch morgon på väg till mitt arbete. Jag blev bara tvungen att stanna till och försöka fånga en glimt av känslan.
Sunrise – an event I haven’t captured many of with a camera… I love to sleep late when I can. As I am up at six o’clock every working day, I think I’m entitled to sleep until at least half past seven when I’m free…
For this challenge, I have given up the thought of a new photo possibility. The only existing colour here, this winter, seems to be grey. So, this photo was taken last autumn, with my mobile phone, an early morning on my way to work. It was such a fresh and dewy hour of sunrise, and I just had to stop and try to catch something of that dreamy feeling.
Be sure to find some beautiful entries this week on Sunrise, at LetsBeWild! Or why not join in yourself? I’m sure you don’t sleep as late as I do…
Weekly Travel theme: Bridges
Broar – visst är de alla vackra! Dessutom nödvändiga för oss människor. Jag har valt broar konstruerade och byggda av oss människor, men också en ”himmelsk” bro som avslutning…
Ailsa’s travel theme this week is about some beautiful and necessary things: Bridges.
A bridge can mean many things… but my choices are mostly concrete and tangible ones – they are constructed by man. Only one of them is different…a celestial bridge.
Weekly Photo Challenge: Forward
Framåt!
The Weekly Photo Challenge this week is Forward.
There are many suggestions how to picture this theme, but I quite fell in love with this scene from a street somewhere in Spain. More than one thing is going – or looking – forward here…
Tankar vid fönsterkarmen
Klar!
App för snögubbar
På väg till en vän passerade jag de här gubbarna idag. En gråmulen morgon efter regnet, som tagit hårt på snön. Men gubbarna håller ställningarna – till sista rännilen.
Hos bloggvännen Viveka läste jag ett fint inlägg om bland annat fantastiskt omtänksamma grannar, nysvenskar och att barn inte längre leker ute. Jag själv (och många med mig) är mycket bekymrad över detta obefintliga uteliv. Datorer, iPhones och iPads har helt tagit över både barns, ungdomars – och även många vuxnas liv.
Har du någon gång försökt få fram ifall dessa användare ifrågasätter sin situation, så vet du – från kommentarer på dina fråga om det är barnets iPhone eller barnet självt som styr sitt liv – att detta inte är en fråga man kan ställa. En sådan frågeställning är helt irrelevant i användarens öron/ögon/föreställningsvärld. Exakt hur stort beroendet är vågar jag inte ens tänka på, men det räcker i princip att du åker kollektivt en dag för att se hur passagerarna sitter, lutande, en och en, och hur liten kontakten är människorna emellan när de hela tiden sitter försjunkna och förfingrade i sina egna mobiler.
När vi var på revy med hela skolan satt jag längst bak i salongen och såg hundratals glimmande små skärmar lysa, en i varje fåtölj, över hela lokalen. Jag skulle tro att minst nittio procent tittade mer på sin skärm än på föreställningen.
Förra året läste jag om en undersökning som gjorts om beroendet, och som visade skrämmande siffror:
Undersökningen visar att människor varken kan eller vill klara sig utan vad vi idag kallar appar och personaliserad information. Enligt en undersökning från Nielsen tar 57 procent av användarna med sig sin iPad i sängen. När man besöker familj och vänner använder sig 44 procent av sin iPad och 58 procent av sin smartphone. En annan nyligen publicerad studie kallad “The World Unplugged”, som bad 1000 studenter på fyra kontinenter att stänga av sina mobila enheter under 24 timmar, visade att deltagarna uppvisade beroende-beteende och många av dem kunde inte slutföra utmaningen. Samtidigt underströk deltagarna den avgörande betydelsen av denna teknologi för att fylla och hantera sina dagliga liv, med en ökande insikt om vilka appar som kan användas i vilket sammanhang, som följd.
– Mobiltelefoner fungerar både som denna generations schweiziska armékniv OCH snuttefilt. I dagsläget anses ett sådant beteende vara ett undantag. År 2020 är det normen, säger Menno van Doorn .
Idag kan du till och med ladda ner en app för att kontrollera ditt beroende...
Kanske är jag lite trött på vintern just nu, men ändå oändligt lycklig över att råka på tre fräcka gubbar i en trädgård. Utomhus. Hoppas de håller ställningarna ett tag till.





Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.