Skogen låg i skimrande gulddis hela denna dag. På väg ut med hundarna gled min gamla pocketkamera ner i fickan – som i gamla tider – för det skulle inte bli en så lång promenad. Men skogen själv ville annat. Snart infann sig en förtrollad stämning, där vandraren blev ett med disets tysta stillhet. En stillhet där blicken inte når längre än till de fuktdrypande trädstammarna, kanske en bit ut längs grenarna, och bara nästan till de knappt förnimbara löven längst upp mot himlen.
BBC News – Understanding Chinglish: A new play tries to bridge the language gap.
Alla vet att det är svårt för oss västerlänningar att slå oss in på den kinesiska marknaden. På Broadway spelas just nu en pjäs av David Henry Hwang som handlar om språkförbistringen länderna emellan. Chinglish, heter den.
Våra kulturer skiljer sig väldigt mycket från varandra, och en följd av detta är att vart du än åker i Kina möts du av till synes vansinnigt tokigt översatta skyltar. Vad sägs om till exempel ”Penetration will be dealt with painfully” som variant på ”Trespassers will be prosecuted”? Chinglish, kallas det.
Vi västerlänningar måste förstå att det är ”Guanxi” (uttalas gwanshee)som är nyckeln till lyckade affärer med Kina. Du måste ha bra kontakter och kunna interagera i det sociala nätverket. Oändligt många middagar och möten senare kanske du ror hem ditt kontrakt.
I den här nya pjäsen tar man tydligen kommunikationsgapet mellan den engelsktalande världen och Kina till högre höjder. Skådespelerskan Jennifer Lim menar dock att om man själv talar kinesiska så är Chinglish fullt begripligt…
Svårt att tro när man ser till de exempel som radas upp i artikeln. Själv kan jag bekräfta att det verkligen är otroligt många toköversättningar – precis överallt i Kina. Det räcker att läsa en vanlig meny på restaurangen.
…eller Great Mormon. Dotterns resebrev innehåller både klurighet och skönhet. Precis i min smak. Den här gången har hon lyckats fånga en fantastisk fjäril av det större slaget – ca 12-15 cm är vingspannet på den här honan av Great Mormon.
Great Mormon - female
Nationalparkerna i Taiwan verkar vara fantastiskt vackra och vyerna är som dottern skriver: ”Breathtaking!” Taiwan är också hängbroarnas land. Hon skriver att en del får man inte gå på utan tillstånd, för det händer att oförsiktiga turister faller ner. Man kan bara gå ett visst antal personer åt gången och man får naturligtvis inte hoppa på eller skaka bron.
Pagod smått gömd i diset
Hängbron är mycket längre än man tror. Den här fick man inte gå på.
Här och där, men med utsökt precision, ligger tempel och pagoder utströdda i vildmarken. Allt estetiskt skönt för öga och själ.
Det blev en sådan där dag då själen lyfter. En dag då allt tycks vara i harmoni, och själva luften och himlen, jorden och träden är ett. Och jag får vara en liten liten del av helheten. Tacksamhet uppfyller mig.
Frukt av vit nypon
Cotoneaster mot tallgrenar
Morgongrävningen är klar
Väntar
Den stora boken
Det gamla körsbärsträdet
Kvar under bokarna
Vi går tillbaka genom skogen
Där brinner benveden
Följ en väg - Din väg
…och sluta aldrig vara nyfiken!
…från Jurassic Parc står i Taiwan. För alla oss som sett filmerna går det rysningar längs ryggraden. En av de mera fasansfullt spännande scenerna utspelas i just den. För dig som aldrig sett Jurassic Parc – eller filmerna om de återskapade skräcködlorna – är bilden fullständigt intetsägande och ger inte minsta vibration.
Velociraptor-containern från Jurassic Parc
Enligt dotterns resebrev säger en del av resesällskapet att i Taiwan är allting ute efter att döda dig. Hon skickar fler bildbevis och beledsagar med text. Men, själv tänker jag inte bidra till fler fobier genom att visa spindlar större än händer, försåtliga giftormar eller mordiska fotmassörer. Dottern betraktar det som ett tursamt öde att hon fortfarande kan gå.
Zoo i Taipei verkar ha en något annorlunda uppfattning om vad ett zoo är – de uppvisar papperspandor och växtelefanter. Dottern försäkrar att även levande djur finns att beskåda där.
Växtelefant
Eufemistiskt elskåp
Dragonfly
Och så en avkopplande stund på stranden. Strandade blåsfiskar ska man dock låta bli – de är förstås giftiga…
Vindar och drakflygning
Tyfon i Taipei och min dotter är där. 30 grader och 100% luftfuktighet. Det gäller att vara på rätt plats i rätt tid och inte tvärtom.
Hon sänder bilder från en annan värld. De visar storm och regn, sängar med trälakan, matskålar fyllda med krälande larver. Gigantiska shoppingcenter med fullständigt osannolika prylar i. Vill du ha Batman eller The Joker på dina Converse?
Taiwan jubilerar som land detta år – och det Firas. Från toppen av TP101 ser man fyrverkerierna slå ut sina förgängliga blommor över staden.
A city of many colours. And shoes.
Nyanser i Taipei - silkespapper?
Korallskulptur - värde 50 miljoner SEK
Frostiga morgonlyktor
Färg över ängarna
Kristallklart
http://www.dn.se/blogg/markligheter/
Draconiderna – såg du dem? För sent öppnade jag dörren mot himlen, för jag tror de hann gnistra och brinna före halv tolv. Alldeles klart är det ikväll, så, tänk så många önskningar jag kunde ha sänt i skenet av dem! Som japanska lyktor skulle de ha lyft och seglat iväg upp mot stjärnorna. Som ett alldeles eget gnistregn – fast åt andra hållet.Tänk om jag hade levat för länge, länge sedan och verkligen trott på att önska något varje gång en stjärna faller – så mycket besvikelsen skulle ha tyngt mig ikväll.
Tänk om innan det är för sent. Ångra inte det du aldrig gjorde. Tänk gott och enkelt. Var tacksam över din stund här och nu. Tänk inte om.
Tranströmer får Nobelpriset i litteratur 2011 – DN.SE.
…blir jag att jag nästan inte tror det jag hör är sant. Tomas Tranströmer får Nobelpriset i litteratur – äntligen (som folk alltid säger…)!
Tranströmer går genom huden och rakt in i själen – hos alla åldrar. Om du inte läst honom förut – ge honom en chans:
Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
svartgröna fästning.
Nordlig storm. Det är den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över trädet.
Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.
Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.
Man har sett så mycket.
Verkligheten har tärt så mycket på en,
men här är sommaren till sist:
en storflygplats – trafikledaren tar ner
lass efter lass med frusna
människor från rymden.
Gräset och blommorna – här landar vi.
Gräset har en grön chef.
Jag anmäler mig.
Leya 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.