BBC News – Oscars 2013: Full list of winners.
Det blev några Oscars till Life of Pi och till Django Unchained, precis som man trodde. Och – en svensk Oscarsstatyett blev det till Malik Bendjelloul för bästa dokumentärfilm: Searching For Sugarman och en delad statyett till sound editors Per Hallberg och Paul NJ Ottosson.
Inte illa!
Stort Grattis!
Framåt!
The Weekly Photo Challenge this week is Forward.
There are many suggestions how to picture this theme, but I quite fell in love with this scene from a street somewhere in Spain. More than one thing is going – or looking – forward here…
På väg till en vän passerade jag de här gubbarna idag. En gråmulen morgon efter regnet, som tagit hårt på snön. Men gubbarna håller ställningarna – till sista rännilen.
Hos bloggvännen Viveka läste jag ett fint inlägg om bland annat fantastiskt omtänksamma grannar, nysvenskar och att barn inte längre leker ute. Jag själv (och många med mig) är mycket bekymrad över detta obefintliga uteliv. Datorer, iPhones och iPads har helt tagit över både barns, ungdomars – och även många vuxnas liv.
Har du någon gång försökt få fram ifall dessa användare ifrågasätter sin situation, så vet du – från kommentarer på dina fråga om det är barnets iPhone eller barnet självt som styr sitt liv – att detta inte är en fråga man kan ställa. En sådan frågeställning är helt irrelevant i användarens öron/ögon/föreställningsvärld. Exakt hur stort beroendet är vågar jag inte ens tänka på, men det räcker i princip att du åker kollektivt en dag för att se hur passagerarna sitter, lutande, en och en, och hur liten kontakten är människorna emellan när de hela tiden sitter försjunkna och förfingrade i sina egna mobiler.
När vi var på revy med hela skolan satt jag längst bak i salongen och såg hundratals glimmande små skärmar lysa, en i varje fåtölj, över hela lokalen. Jag skulle tro att minst nittio procent tittade mer på sin skärm än på föreställningen.
Förra året läste jag om en undersökning som gjorts om beroendet, och som visade skrämmande siffror:
Undersökningen visar att människor varken kan eller vill klara sig utan vad vi idag kallar appar och personaliserad information. Enligt en undersökning från Nielsen tar 57 procent av användarna med sig sin iPad i sängen. När man besöker familj och vänner använder sig 44 procent av sin iPad och 58 procent av sin smartphone. En annan nyligen publicerad studie kallad “The World Unplugged”, som bad 1000 studenter på fyra kontinenter att stänga av sina mobila enheter under 24 timmar, visade att deltagarna uppvisade beroende-beteende och många av dem kunde inte slutföra utmaningen. Samtidigt underströk deltagarna den avgörande betydelsen av denna teknologi för att fylla och hantera sina dagliga liv, med en ökande insikt om vilka appar som kan användas i vilket sammanhang, som följd.
– Mobiltelefoner fungerar både som denna generations schweiziska armékniv OCH snuttefilt. I dagsläget anses ett sådant beteende vara ett undantag. År 2020 är det normen, säger Menno van Doorn .
Idag kan du till och med ladda ner en app för att kontrollera ditt beroende...
Kanske är jag lite trött på vintern just nu, men ändå oändligt lycklig över att råka på tre fräcka gubbar i en trädgård. Utomhus. Hoppas de håller ställningarna ett tag till.
Well, we are in 2013 now, but I finally have some time left over to my received Blog of the Year 2012 from beautiful The Retiring Sort. She has a wonderful blog which includes great photos, wise – and funny – writing about life and how to plan it for the best. Pay her a visit – you will not regret it!
The ‘rules’ for this award are simple, and that’s one reason why I find a possibilty of participating. The other reason is of course that I would like to pay something back to at least some of all the great bloggers and personalities I have come to love over the last few months. Not everyone is here, because then you would have to put in my whole list of blogs I follow…but I will pick five (as this seems to be the common number to choose)blogs where I feel I truly belong:
1. Select the blog(s) you think deserve the ‘Blog of the Year 2012’ Award.
This is a great opportunity to thank/nominate a few friends for their consistently great posts and thoughtful comments:
2. Write a blog post and tell us about the blog(s) you have chosen – there’s no minimum or maximum number of blogs required – and ‘present’ them with their award.
3. Please include a link back to this page ‘Blog of the Year 2012’ Award – http://thethoughtpalette.co.uk/our-awards/blog-of-the-year-2012-award/ and include these ‘rules’ in your post (please don’t alter the rules or the badges!)
4. Let the blog(s) you have chosen know that you have given them this award and share the ‘rules’ with them.
5. You can now also join our Facebook group – click ‘like’ on this page ‘Blog of the Year 2012’ Award Facebook group and then you can share your blog with an even wider audience.
6. As a winner of the award – please add a link back to the blog that presented you with the award – and then proudly display the award on your blog and sidebar … and start collecting stars…
Thank you also to my recently found acquaintance, the inspiring and witty mrscarmichael who bestowed me with The Sisterhood of the World Bloggers Award or The Very Inspiring blogger Award ! And of course Mary , with the lovely oil pastels, for awarding me the Liebster Award, Thank you again, The Retiring Sort – and to all a Great Sunday!
Love at first sight and the first kiss!
Jo, en utmaning som handlar om kyssar är inte den lättaste att klara av…vem går runt och fotograferar folk som kysser varandra? En högst privat sysselsättning, anser jag. Men Milles och Tottis första möte sommaren 2008 innehåller både kärlek och respekt – och en kyss… Hundar vet när den andre bara är en valp och uppför sig därefter, och Mille var exemplarisk. Faktiskt en alltför snäll extrapappa som lät Totti göra blodöra ett par gånger och tillät de flesta bus…
For this WordPress challenge – Kiss – Mille and Totti first met on a sunny day in the summer of 2008. This is their first meeting – and it was a total success. Mille was a fantastic ”father” and so patient with his ”son” whatever he did…the little one. We had to go to the vet a couple of times because Mille let little Totti chew his ear so violently that he got what was called a ”blood ear”. The vet had to tap him of the blood – but Mille said nothing…
They are still best friends and kiss very often! My beautiful boys…
www.viltskadecenter.se – Boskapsvaktande hundar.
Vargen är vanligare än den varit på länge i Sverige och det även ända nere hos oss i Skåne. Idag lyssnade jag på radion på väg till arbetet och hörde hur en bonde i Värmland, för femte året, med framgång använde lamadjur att vakta sina får mot varg. Intressant. Hur då? undrar man…
Eftersom bonden inte riktigt kunde förklara hur – mer än att laman är uppmärksam och alert och varnar när rovdjur kommer i närheten – så letade jag efter mer fakta i saken.
Det stämmer att man använder lamadjur i Nordamerika som varnare mot bland annat räv, puma och lösspringande hundar. men lamadjuren kan också ibland själva bli dödade.
Om detta med lamadjur som väktare skulle fungera så bra som det verkar, tillsammans med ett bra stängsel naturligtvis, är det en lysande lösning på vargproblemet utan att ta till vapen eller gift eller dylikt onaturligt. Enligt Viltskadecenter vet man dock inte idag hur laman verkligen fungerar mot varg eller björn.
Laman anpassar sig annars lätt till ett liv med fårflock, äter ungefär samma mat som fåren och klarar att leva under samma förhållanden, så, om jag hade varit fårfarmare hade jag utan tvekan gett metoden en chans.
Ordet Gaudy måste nog översättas med något som är pråligt i någon mening. Den här utmaningen kändes omöjlig för mig att delta i eftersom jag mycket sällan fotograferar pråligheter… Dels därför att vi inte kanske har så mycket av den varan här på landsbygden, dels därför att jag sällan besöker evenemang där dylikt kan fotograferas. Men, men – se vad jag fann! Återigen räddad av Lars Wallin – och Östersjöfestivalen för några år sedan. Vi råkade bara vara där just då.
The travel theme from Ailsa and Where’s my backpack? this week is a really colourful one…Gaudy.
At first I thought – I have nothing on this theme…but finally, here they are! The first two from Östersjöfestivalen and the last one from famous designer Lars Wallin.
Uppgörelse med ett kringelkrokigt liv – DN.SE.
Jörn Donner är fortfarande ett intressant namn. Jag minns när han satt i svensk TV med sitt whiskyglas, pratade om kvinnor och film på det där oefterhärmliga, Donnerska sättet. Han var både älskad och hatad av svenskarna. Det var svårt att förhålla sig till denne självsäkre, provokative karl.
Nu är det några år sedan jag såg honom i media, men namnet bränner till när jag ser det, hör det. Han påverkar fortfarande.
Tydligen har han skrivit en halvt fiktiv roman om sig själv – Mammuten. Ett passande namn ur flera aspekter. Jörn Donner har gjort mycket av sitt liv, i sitt liv. Som att vara hypermanlig och ha ett vidlyftigt privatliv med sprit och kvinnor, som att inneha viktiga positioner inom kulturlivet, som att… Tror man. I den här intervjun är han lika kryptisk i sina svar som alltid. Vem är mannen Jörn Donner bakom all arrogans och alla kringelkrokar? Vad är egentligen sant? Måste vi jaga fram den så kallade sanningen eller är det bättre att mannen får leva bilden av sig själv to the end?
Jag ska definitivt läsa hans bok. En mammut är ändå en mammut. Var papputen är förblir en gåta.
Så kom ändå snön tillbaka! Hurra! säger vi, men, men… Snötemperaturen idag var inte den mest gynnsamma för skogspromenader. Det tog inte tio minuter förrän vi såg ut som snöbollar hela vi.
Värst är det för mig som har så mycket päls, för Mille går det lite bättre. Han fyller snart 11 år så hans päls är inte så tjock längre.
Härligt är det i alla fall förstås… Men, här klipper matte in lite hur vi ser ut idag! Jag tror inte att du vill byta med oss…det var ganska krångligt att ta sig fram på slutet.
Leya 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.