Skönt eller oskönt

World’s Most Beautiful Buildings – Articles | Travel + Leisure.

Säga vad man vill om arkitektur – men intressant är den. Världens vackraste byggnader sägs de här bilderna visa. Jag tror att vi alla har delade meningar om detta…

Gränsen mellan intelligens och vansinne är tunn, likaså mellan kärlek och hat, god smak och osmaklighet. Bedöm själv – här kommer en arkitektonisk kavalkad!

OBS! Missa inte ”The World´s Coolest Buildings”, där vår egen Turning Torso är med.

Inte bara ”skit” på nätet

Google’s Person Finder came from ‘20% time’ – Mar. 17, 2011.

Vad gör du på Internet? En fråga med lika många svar som antal besökare, antar jag.

Njut av en positiv nyhet – på flera sätt!

Googles Person Finder drog igång 72 timmar efter jordbävningen i Haiti, en dag efter jordbävningen i Chile och tre timmar efter Christchurch, Nya Zeeland. Nu är den till stor hjälp för japanerna.

Vill du göra skillnad – men vet inte hur?

Become a Volunteer.

Jordbävningar, tsunamis, vulkanutbrott, bränder, översvämningar – överallt händer det större och mindre katastrofer. Vill du hjälpa, men vet inte hur?

Om du är en stor djurvän, och känner att du vill göra något extra för djuren – varför inte jobba som volontär? Det är ju ofta vi människor som orsakar katastrofer och stort lidande för dem. Naturkrafter kan vi inte rå på, men de drabbar ju också djuren, som har mycket svårare att klara sig än vi människor.

I Australien har stora översvämningar drabbat de östra delarna av landet, och på västsidan är sommaren osedvanligt het. Senast läste jag att sköldpaddornas sjöar torkar ut, och de blir ”kokta” i sitt eget skal. Bushen brinner kring Perth, och via den rekommenderade länken nedan kan du se en skadad känguru som tagits omhand av räddningsmanskapet.

Kanyana Wildlife Rehabilitation Centre ligger i närheten av Perth, och är en icke vinstdrivande organisation som tar hand om föräldralösa och skadade djur. Här kan du använda din tid på ett meningsfullt sätt genom att jobba som volontär några veckor. Inte minst om du ändå ska till Australien!

Att jag känner till just Kanyana beror på en lycklig slump. En tillfällig arbetskamrat, australiensare, flyttade tillbaka till hemlandet för ett år sedan. Hon är veterinärsutbildad och hade arbetat på centret redan tidigare. Jag får lägesrapporter  från Perth via mejl.

Man kan förstås volontärarbeta i en mängd olika länder, via ett antal organisationer. GVN (Global Volunteer Network) är en av dem. Att arbeta som volontär är ett enkelt och utvecklande sätt att omsätta ord i handling, och därmed kunna göra skillnad. Om du har känslan och möjligheten – gör det!

http://www.perthnow.com.au/news/chloe-survives-hills-bushfire/story-e6frg12c-1226004613343

Tibetanska högplatån, Lhasa och Tibet

Tibetanska högplatån, tåget går över 5000 m.ö.h.

Jakar och ett av de få nomadtält vi såg

Himalayas snöklädda toppar i fjärran

Regn i antågande

Deltalandskap strax före Lhasa. Lägg märke till den lilla människan

Vid det heligaste templet, Jokhang, ligger offerröken tung

Barkhor med Pothalapalatset i bakgrunden. Under de gröna "tälttaken" vaktar kinesiska soldater

Man tar väl hand om sina djur

Många munkar har vandrat denna väg upp i Pothala

Pilgrimstavlor längs vägen

Palatset har över 1000 rum, men de många tusen munkarna är sedan länge borta

Fantastiska färger. De gula avdelningarna är de heligaste.

Den svarta fönsterramen ska fånga upp solvärmen

Seraklostret har en speciell innergård där munkarna debatterar filosofiska frågor

Böneflaggorna sänder bönerna mot himlen

Tibetansk mastiff

Jak längs vägen

Utanför varje hus fanns en ko

Någon gång i livet ska du besöka ett av de heliga templen

Du tar av dina stövlar på väg in i det heligaste

Porten står öppen för dig

Inre styrka avgör allt

Q&A: What the Dalai Lama’s ‘retirement’ means – CNN.com.

Så har han då bestämt sig för att lämna sin plats som politisk ledare för det tibetanska folket. Dalai Lama. Detta tillkännagav han den 10 mars,  52-årsdagen av flykten från Tibet, då han tillsammans med tusentals andra tibetaner tvingades lämna sitt ockuperade hemland. Kineserna hade vunnit – men ändå inte. Han är och förblir deras andlige ledare.

Dalai Lama har, i exil, fortsatt att vara tibetanernas ledare. Från Dharamsala, Indien, har han också gått ut med sitt vänliga fredsbudskap till hela världen. Själv är jag en av dem som, sedan barnsben, står på hans och tibetanernas sida.

Sommaren 2009 besökte jag och min familj Tibet, och reste runt själva med egen, tibetansk, guide. Vi hade försökt komma in i landet två gånger tidigare, men då var gränserna stängda. Det var 1986 och 2008. Nu såg vi med egna ögon de långa, kinesiska, militärkolonnerna längs vägarna, de militärtrupper som patrullerade varje gata i Lhasa, de soldater som var utposterade på hustaken, och de ”tält” med vakter som fanns överallt på det stora Barkhor. Kinesiska vakter övervakade de heliga templen – inte minst det heligaste – Jokhang. Vi såg också de tanks som rullade längs de små gatorna på Dalai Lamas födelsedag.

Kineserna är nu lika många som tibetanerna i landet, och de håller befolkningen i ett strypgrepp. Alla fysiska och psykiska maktmedel används för att nå målet – Tibets stora naturtillgångar, i form av värdefulla mineraler och rent vatten. Men tankens kraft, hjärtat och folksjälen, den är obruten.

Kineserna använder ockupationsmakters traditionella maktmedel för att bryta ner den inhemska befolkningen. Tibetanerna får inte arbete om de inte kan kinesiska, och de får heller inte fortsätta att vara nomader och låta sina jakar beta de fria, vidsträckta markerna. Man påstår att jakarna förstör den sköra naturen häruppe. Istället fråntas de sina djur, låses in i baracker och förses med sprit. Utan sin traditionella utkomst tvingas de då stjäla för att få mat – och hamnar därmed i fängelse. Jag har fotograferat Lhasas telefonkatalog – den har inte ett ord på tibetanska språket. Affärsskyltarna i staden har en minimal tibetansk text – om någon – men gigantiska kinesiska tecken. Utan kinesisk flagga på taket och en bild av Mao i sitt hem, får man inte ekonomisk hjälp om man behöver reparera sitt hus. Värst av allt är att ingen tibetan får äga en bild av Dalai Lama. I det mäktiga Pothalapalatset – som varit alla Dalai Lamas bostad – finns målningar med Dalai Lamas ansikte. Kineserna har löst problemet genom att spärra av rummen så långt ut, och låta ljus spela så rakt på, att man som besökare inte har någon möjlighet att se Hans Helighet. Som turist måste du akta dig för att ha med dig någon guidebok med bild på honom. Riv ut den.

Längre inåt landet, såg vi uttorkade floddalar och sänkta sjöar. De för tibetanerna heliga sjöarna, låter kineserna tömma för att bevattna risfälten nere i Kina. De har också planer på att avvattna Himalayas glaciärer för att få vatten till sina odlingar.

Hur mycket kan man suga ut ett land utan att hela världen reagerar? Världen har reagerat – men inte tillräckligt starkt. Dalai Lama är en försynt och fridsam man som pläderar för ickevåld. Ändå sätter Kina de mest respektlösa etiketter och epitet på honom. De släpper lös sin massiva propagandaapparat – och hela det kinesiska folket är vilsefört. Vi hörde med egna öron – tillbaka i Kina – hur folk tror att tibetanerna är smutsiga, alkoholiserade och opålitliga. De ska civiliseras ut ur sin enfaldiga religion. Det verkade också som att om du, som kines, blir utkommenderad att arbeta i Tibet – så är din framtida karriär över.

Tusentals munkar och nunnor dödades, eller ”försvann”, bara efter det senaste upproret i Tibet. Vi träffade bröder och systrar till munkar och nunnor som utsatts för det mest fruktansvärda övervåld.  Vi pratade med dem – men på behörigt avstånd från andra lyssnande öron. Våra ungdomar, 19 och 17 år gamla, blev oerhört berörda, och de vet nu. Och vi vet. Vårt stöd kommer inte att förminskas.

För, vi såg dem och vi hörde deras berättelser. Vi kramade dem och grät med dem. Tibetanerna, de har styrkan och klokheten, och de har sin inre värld som kineserna inte rår på. Sin starka buddhistiska tro på att allt levande är lika mycket värt. Vi såg starka kvinnor och män, som arbetar oförtrutet och obrutet, och som litar på att kunskapen om dem och deras situation inte förblir okänd i världen utanför. Så många tårar blev det, men också en försäkran om att deras röster ska fortsätta att höras.

När vi lämnade Tibet, såg jag bara dessa stora, stolta Khampas,  med kniv i bältet och eldröda band i sitt långa, svarta hår. De vandrade rakryggade längs Lhasas gator – män av det folkslag som hjälpte Dalai Lama ut ur landet 1959. Och jag fotograferade inte en enda av dem.

Dalai Lama har en plan för sitt folk. Det har han haft hela tiden. Och den bygger inte på våld.

Världsbäst – men otillräcklig

BBC News – How Japan tackles its quake challenge.

Få länder – om något – är bättre förberedda på jordbävningar än Japan. Här lär sig barnen redan från det de är små hur de ska bete sig när larmet går, och larmen är många och effektiva. Redan tre minuter efter att en jordbävning registrerats går tsunamilarmet. Och data angående skalvets styrka och lokalisering kommer omedelbart upp på TV-skärmarna.

Byggnormen för höghus innebär att husen ska svaja istället för att skaka vid en jordbävning. Kärnkraftverk ska automatiskt stänga ner, och människor springer disciplinerat ut till öppen plats när naturen skakar om.

I havsnära områden finns översvämningsportar och vallar för att söka stå emot vid en eventuell tsunami.

Skalv och tsunamis är vanliga här – Japan ligger på ett seismiskt aktivt område, och har upplevt ett antal svåra katastrofer även i modern tid. 1923 dog 100 000 människor i Tokyo, 1995 dog 6400 människor och mer än 400 000 skadades. Båda skalven låg under 8 på Richterskalan.

Experter har länge förutsagt en ny stor jordbävning i Tokyo – kanske är vi snart där. Beräknad tidpunkt är tydligen redan passerad.

Dagens skalv bedömdes till 8.9 på Richterskalan. Höghus verkar ha klarat detta, men det har visat sig att ett av de närliggande kärnkraftverken inte fungerade som tänkt. Kylanläggningen gick inte igång, och man befarade en härdsmälta. Lyckligtvis verkar faran för detta vara över nu, men nog tänker man att inget land kan göras helt jordbävnings- och tsunamisäkert.

De bilder som kablats ut över världen visar den enorma kraften i fenomenet tsunami, som är det japanska ordet för ”vågor i hamnen”. Vågorna kan bli upp till 30 meter höga i en flodmynning eller i en hamn, men här sägs de ha varit ca 10 meter höga.

Inte ens världens mest jordbävningssäkrade land kan förbereda eller bygga för sådana naturfenomen. Men det ingår i våra villkor här på Jorden – när naturen verkligen visar sin styrka, har vi absolut ingenting att sätta emot.

På något sätt är det så det ska vara.

…Lasse, Lasse liten.

Spelsnillen spekulerar – DN.SE.

Spelvärlden är stor. Större än du någonsin tror. I alla fall om du tillhör min generation.

För alla under vår generation är den en risk och/eller en möjlighet, en schizofren tillvaro eller en virtuell verklighet oändligt mycket mer skrämmande och tilltalande än den verklighet vi tror att vi vanliga människor lever i. För i denna värld upplever du samma faror och samma lycka som i den verkliga verkligheten. Fast på bekvämt avstånd – i en skön stol. Med chips och choklad bredvid. Och en läsk eller sportdryck nära vänstran. Eller en fet öl.

Som vuxen och yrkesverksam samhällsmedborgare gör du klokt i att inte avskärma dig totalt från den virtuella verkligheten. Och om du ändå gör det – var beredd på att du aldrig kommer att få chansen att försöka förstå det uppväxande släktet, deras värld och villkor. Tänk den skrämmande tanken att det är de som ska ut i arbetslivet. Jobba för sig, för Dig – och för oss. Pension? Vågar du tänka tanken?

Vad händer om du avskärmar dig? Vad händer om du bara väljer den verkliga verkligheten – om nu en sådan verkligen finns?

Vi kan jämföra dig med de äldre, de som är så gamla att de varken vill eller klarar av att hantera datorer och knapptelefoner. Vår tids ”Lost generation”. Aldrig tidigare har detta fenomen gällt den äldre generationen, utan det har i smått och stort handlat om de yngre. Framför allt 20-talsförfattarna efter första världskriget. Men uttrycket är mycket användbart.

De äldre får allt svårare att klara sig i de vardagligaste situationer. Samhället har övergett dem till förmån för en mer lätthanterlig generation. En som inte kräver öga mot öga. Konfrontation. Nej, bekvämt avstånd för obekväma beslut – som drabbar Dig. Utan att det finns ett ansikte att vända sig till. Hallå Kafka.

Låt oss säga att det inte är ovanligt att en generation får lida för en annan generations oförmågor. Det kan tyckas att det som vanligt är den äldre generationens fel att ungdomarna hamnat fel – den här gången i spelfällan. För de som befinner sig i spelens värld måste väl göra det delvis därför att den verkliga världen inte är tillräckligt bra? Ingen har ju haft tid för dem. Eller?

Det är bara det att den här gången är kraften i spelmotorn, i det totala spelet, i biljardköns stöt, i kulans eller couronneringens rikoschett – alldeles för kraftfull. Båda parter, de yngre såväl som de äldre, råkar stå i vägen. Två förlorade generationer?

Vi sitter i samma sjunkande skepp – men orkar livbåten verkligen bara ta en passagerare? Och, vem är det som ror?

Spelvärlden är så stor, så stor. Och det finns ingen riktig Post.

”Vill du äga Jacksons handske?”

Klipp: Köp käpp! | Nyheter | Aftonbladet.

Krypa i Batmandräkten eller svinga svärdet Excalibur från filmen Camelot? Skulle det kunna vara något? Man kan ju bara drömma om vilka fantasipriser som bjuds för dylika dyrgripar. Om du är samlare kanske du är beredd att betala – men en vanlig Svensson kan glömma att någonsin få lägga vantarna på Hollywoodkändisarnas avlagda prylar. Hur mycket filmfreak du än är.

Ändå är det intressant att se vad som bjuds ut, och naturligtvis vad berömdheterna kommer att gå för. Storyn förtäljer dock varken varför eller varifrån sakerna säljs, och inte heller vart pengarna går! Stannar verkligen intresset där eller har reportern inte orkat ta reda på mer?

”Denna dagen – ett liv”, sa farbror Melker

Så försvann solen igen…men helgen var ljuvlig, med 8,5 plusgrader som mest hos oss. Alla njöt i fulla drag – inte minst Mille och Totti.  Solstilla vårkänning.

Uteliggare

Total gatukoll gäller vid vistelse på framsidan av huset. Vem kommer och vem går? De sista snöremsorna vägrar envist dra in svansen.

Gatukoll

Framemot eftermiddagen, när solen snott runt husknuten, då är det baksidans långa skuggor som tar över. Vissa av okänd härkomst, andra med ljus dörrspegling i. En öppen dörr – betyder det skogspromenad nu?

Förväntansfulla långskuggor

Inte många gånger andas en enkel filmreplik samma mening som en bild, men det händer. Farbror Melker har skrivit in sig i våra hjärtan.

Skönhet sitter i betraktarens öga

Diprotodon Photo – Australia Wallpaper – National Geographic Photo of the Day.

Äntligen hoppingivande sol! 8,5 grader igår – någon grad lägre idag.

Är du fotointresserad och naturmänniska? Njut några fantastiska bilder medan dagens skuggor blir allt längre. Somliga dagar känns allt underbart. Det behövs egentligen inte så mycket. Somliga dagar.