26 reaktioner på ”Silent Sunday

  1. Det første ord der faldt mig ind var forhåbentligt! Stille søndag og kirkegård 🙂
    Dejligt billede, Leya. En kirkegård er altid værd at udforske. Fuld af historier og stemninger ❤

    • Så känner jag också det. Och det är en speciell känsla att gå på de judiska kyrkogårdarna, när man vet att det inte finns någon kvar som kan sköta dem. En vemodig sorg, som liksom inte vill släppa.

  2. Det var ju en väldigt passande bild till tystnaden. Ser ut som en mycket gammal kyrkogård.

    Själv sitter jag här och sliter mitt hår för att försöka hitta en passande bild till ”Glow”. Nej, men det skulle vara roligt att vara med, får se hur det går. Trevlig söndag!

    • Du hittar säker bilden du söker! Och jo, det är judiska kyrkogården i Lodz. Jag går alltid på gamla, ibland övergivna, kyrkogårdar. I Warzawa finns en helt fantastisk judisk kyrkogård. Alla judar mördades under den tiden, så det finns inga efterlevande som kan se till gravarna. Gravstenar ligger överallt och murgrönan klär dem i en mjuk skrud. Stillheten och tystnaden är mycket speciell.

      • Det var det. Om du tycker om kyrkogårdar har jag båda judiska på min andra blog, Warden Spirits. Bilder kan ju aldrig helt förmedla känslan, men vi so fotograferar försöker ju!

      • Har du ytterligare en blogg!!! Då måste du ha mycket tid eller vara väldigt effektiv 😉 Idag hinner jag inte annat än att tänka på morgondagen men är naturligtvis nyfiken på din andra blogg. Kommer kanske till ro på fredag när vi hämtat Fanny och kommer vara i vår lägenhet till söndagmorgon då vi flyger hem igen. Eller så blir det kaos! Tänk om hon inte får plats i väskan med de så begränsade Sas-måtten, tänk om hon inte kan sova och värst av allt, tänk om hon inte finner mitt förtroende, börjar gråta osv, osv… 😕 Nej, inte är jag nervös inte 😉

      • Haha det kommer säkert att gå jättefint! Jo, för några år sedan startade jag ett par bloggar till…en för enskilda foton som jag inte kunde få med i en ”story” så lätt ( men gillar!) Och en för (natur)upplevelser, vandringar och träd och som särskilt fångat mig. Alltså en fotoblogg och en direkt från/till hjärtat. Inte blir de ofta uppdaterade, men när jag har tid och känner mig besjälad så. I Warden Spirits finns också en berättelse om en mycket speciell hund jag förälskade mig i, i byn Ziga i Basta’n, Baskien. Honom glömmer jag aldrig.
        Nu menar jag inte att du ska ta dig tid till detta – jag tänkte bara på lyckan att du får en ny vän. Unconditional Love. Lycka till!

Lämna ett svar till mz&cho Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.