En fibbla av någon sort?
På vandring under introduktionsdagarna stötte vi på denna ljuvliga blomma. Men, vem är hon? Känner någon hennes namn?
Vem är hon?
Tankar
Bedragen
Vad tänker du på när du ser dessa bilder?
Gör som Sally – blunda och fundera!
Security Style
Bland stora och små – cykeltur bland hästar, kor och ekar
Stora med sina små – alltid lika underbart. Men, hur många gånger ser du kalvar gå tillsammans med kor och tjurar? Djurhållningen är inte den bästa trots att vi bor i Sverige. Om du en gång hört de små skrika efter sina mammor, så vet du. Att skilja kalven från kon görs redan tidigt – och aldrig ska de ses igen. Men vi människor tjänar pengar på djurens lidande.
En skön tur i riktig natur, där det naturliga får råda, får hjärtat att jubla.
Mera konst i Ronneby
Som vanligt fanns det mer att titta på i konsthallen. Keramik är mjukt och tilltalande, allt från vackra bruksföremål till bara ögonfröjd.
3D
Sonen rekommenderade en utställning i Ronneby. Bland annat med material skapat i en 3D-skrivare. Några polska konstnärer deltog och en svensk som gjort utkast till en paviljong för Ronneby Brunnspark. Spännande! MAD står för Machine Art Design.
Donkey Kongvariant av Tänkaren?Le Penseur, en skulptur i brons av Auguste Rodin. Originalet står i Paris
http://www.bleuppind.se/mad–studion-nu-oppnar-den/
Sherlock – ett lyckat koncept
BBC News – A Point of View: The enduring appeal of Sherlock Holmes.
Intressant artikel om hur vi människor fungerar, i vår high-tech-tid, när det gäller logik och film och – Holmes.
När det gäller den nya serien med den nye Holmes menar jag att man träffat absolut rätt inte minst när det gäller rollbesättningen. Benedict Cumberbatch är Sherlock i varje tum. Snabb, smart, arrogant, oförskämd och kall. Och med de ögonen. Jo, sällsynt lyckat är det. Fler än jag längtar ständigt till nästa avsnitt. Så, otvivelaktigt spelar även skådespelarna stor roll för seriens och rollfigurens popularitet. Kanske ovanligt mycket när det gäller Conan Doyles hjälte.
Mmm
Min son bor på ovanvåningen. Jag ser honom ibland.
Vinterträdet
Ellen Mattson: ”Vinterträdet” – DN.SE.
Jag vet att jag inte kommer att hinna läsa fler romaner denna sidan jul. Åtminstone inte bara för nöjes skull. Å andra sidan skulle jag aldrig läsa en biografi om Greta Garbo.
Varför? Jo, av samma anledning som jag lät mina barn tro på tomten så länge som möjligt och vara övertygade om att det bodde en ande i saftbringaren (eftersom locket ibland poppade upp av sig själv).
Om du aldrig får ha mysterier i ditt liv, om du aldrig behöver undra eller längta – om allt är förklarat och vetenskapligt skärskådat redan när du är mycket ny i världen – hur trist blir inte livet då?
Nu är det så att jag närapå inte läste den här recensionen på grund av denna min inställning, plus förutfattad mening i frågan…men något gjorde att jag ändå började läsa.
Antingen är recencenten skicklig eller också är Ellen Mattson det. Eller varför inte båda? Vinterträdet har möjligen just erhållit en biljett till mitt nattduksbord. Resan anträds i så fall efter jul.
Blåblinka
Få blommor slår cikorian i skönhet när det gäller färgen. Till min stora förvåning blommade fortfarande några enstaka exemplar längs vägen. Det är bara att njuta.
Cikorian kallas också vägvårda och här i Skåne kallar somliga den för blåblinka. Den himmelsblå färgen, ibland med dragning åt violett, gör blomman till något av en favorit hos mig. Bara den blå bergsvallmon har en lika slående färgton.
Växten är mycket gammal och har odlats både för att bladen kan ätas som sallad och för att roten förr användes som kaffesurrogat. Den ska också vara bra mot bland annat gikt.
Leya 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.