BBC News – China: Teenager ‘sells kidney for iPad’.

Vad ska man säga? Teknologins landvinningar får marken att skaka under oss, och moral, etik och sunt förnuft faller ner i och slukas av närmsta spricka. Avgrunden försvinner inte för att du inte kan se den för blotta ögat!

Vad vi gör med planeten har vi länge förträngt. Men, vad gör vi med våra barn, våra ungdomar – vår framtid? Lille Zheng, med hela livet framför dig – till vilken värld och till vilka värderingar har vi vuxna satt dig?

En vägvisare till bilderbokens nya möjligheter – ALMA.

Illustration från "The Rabbits"

Astrid Lindgrens litteraturpris går i år till australiensaren Shaun Tan. Han är nu i Sverige för att den 31 maj ta emot ALMA-priset, som är på 5 miljoner svenska kronor – och därmed världens största barn- och ungdomslitteraturpris. Jag har tyvärr inte sett hans prisbelönta film, men känner till hans böcker och illustrationer. Otroligt duktig – och ganska ung! Tan har förnyat och kanske smått revolutionerat bilderboken, och han gör även teater och animerad film. Säkert en värdig vinnare. Har du barn eller barnbarn – presenten är given! Är du bara allmänt litterärt och konstnärligt intresserad – köp eller låna några av hans verk och förundras över hans speciella stil och fantastiska bilder!

Se trailern till den prisbelönta ”The Lost Thing” – klicka nedan.

http://www.google.se/url?sa=t&source=video&cd=1&ved=0CDgQtwIwAA&url=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DkikA9pUAnWs&ei=PtDfTZjiJc3oOdzMgPUJ&usg=AFQjCNHFQQFmgZlTRUmFAlVRNRTzWMmGbQ

BBC News – Brazil eases rules on conserving Amazon rainforest.

Nu är beslutet på gång – Brasiliens stora soyaproducenter vill ha igenom ökat tillstånd att röja regnskog i Amazonas, samt amnesti för dem som illegalt huggit ner regnskog före juli 2008. Presidenten är dock inte för förslaget om amnesti, så det återstår några turer till i frågan. Man kan tyvärr redan se att avverkningen har ökat till sex gånger större än förra året vid samma tid. Och detta gäller Mato Grosso – området med de största soyaodlingarna.

Sist jag skrev om denna gamla lag som kräver att 80% av en lantbrukares mark måste behålla sin skog, var det för att omröstningen om att riva upp den var skjutet en vecka framåt. Nu vet vi. Vi får se om den kvinnliga makthavaren står vid sitt ord – eller hur länge hon är i livet.

Snöleopard. http://www.nordensark.se/vaara-djur/vilda-parken/snoeleopard/

Nordens Ark. En stiftelse som sysslar med just vad namnet anger. Problemet är att detta viktiga arbete kräver samarbete såväl mellan länder som mellan människor. Och, det är ju vi människor som är problemet. Många gånger kräver det lång, lång tid att nå målet: utsättning av de utrotningshotade arter som man lyckats föda upp i fångenskap för att de ska återbördas till ursprungsplatserna i världen.

Vi hade en fantastiskt engagerad och kunnig guide, en tjej som nog arbetat där en del år. Hon lyfte upp viktiga frågor om hur vi ser på djuren här och i andra länder, om hur vi i Sverige är precis lika beräknande och intoleranta mot våra rovdjur som länderna i till exempel Asien eller Afrika. Det senaste exemplet nu är vargfrågan. Hur kan vi tillåta jakt på ett så sällsynt och skyggt djur? Särskilt som den – enligt regering och jägare – skulle bedrivas på genetiskt inavlade djur och djur med ”fel” egenskaper. Då borde man ha siktat in sig på exakt de individerna och eliminerat dem. Istället blev det vilka djur som helst som sköts, och dessutom, visade det sig, lyckades man ta ut de djur som hade nya, fräscha gener…

Guiden berättade om hur noggrant personalen på Nordens Ark kartlägger varje art och försöker aktivera djuren i vardagen, så att de ska hålla igång såväl kropp som hjärna. Bland annat berättade hon om hur de lägger ut spår, eller gömmer maten eller hänger upp den på svåra ställen för att tigrarna ska få klura på hur de ska få tag på den. Det händer att de klurar kanske en dryg vecka eller två innan de gör ett allvarligt försök att få tag på köttstyckena.

Något som imponerade oerhört mycket på mig var att hon pratade med, och tycktes känna varje enskild individ av djuren. Hos järvarna, till exempel, tilltalade hon dem med familjära fraser som: ”Hej, tjejen! Kul att du ville komma fram just nu när vi är här!” Hon visste alltså kön och för det mesta ålder på var och en! Engagemang och hjärta – stort!

Som lyckosamma projekt redovisades bland annat pilgrimsfalken och berguven. Snöleoparden, detta fantastiska djur från Himalayas höjder, verkar dock vara dömt att stanna i säkrare områden än sitt ursprungsområde – tjuvjakten skulle kunna ta ut utsatta djur på någon vecka bara. Och därmed skulle allt arbete vara förgäves.

Jag tror mig ha funnit ett nytt projekt att sponsra – en Ark som flyter på den allmänna likgiltighetsfloden. Och denna Ark är förhoppningsvis inte en ny Titanic.

Stor skillnad mellan rättade prov – DN.SE.

Om du någon gång läst recensioner över en roman eller kanske ett nytt läromedel eller annan faktatext – då vet du hur olika de kan låta. Experten har talat. Och vad gör du?

Vad har denna Skolinspektionens omrättning av 35000 prov kostat? Själv har jag rättat endast sex prov utöver mina egna (hjälp till sjuk kollega) och fått tre timmars arbetstid för det. Jag kan säga att jag nog lägger lite mer tid än de tre timmarna på dessa prov.

Att rätta längre texter som ska följa en mall är inte lättare gjort än att rätta dem som inte ska följa en mall. Du måste läsa för översikt, läsa noggrannare för djup och förståelse, och läsa för att rätta och bedöma. Jämföra med mallen och med exempeluppsatserna.

Jag brukar lägga mina prov att vila några dagar också – för att sedan läsa om igen och upptäcka nya saker – vända ögonen. Skillnaden kan bli såväl till skribentens fördel som till dennes nackdel. Oftast, vill jag tro, till skribentens fördel.

Men, jag kanske är för långsam? För noggrann? Ineffektiv? Tänk om arbetsgivaren fick reda på detta? Säkert skulle jag få mindre i lönekuvertet – jag är ju inte tillräckligt rationell och kostnadseffektiv! Bäst att hålla tand för tunga…Å andra sidan så finge de ju veta att jag jobbar alldeles för många timmar mer än vad jag får betalt för. I pengar då.

Hur kan samhället lägga pengar på att rätta om 35000 prov? För att återigen bevisa att lärarna är inkompetenta klantar,  som just i det här fallet inte ens kan följa en eminent mall?  Som så många gånger förr läggs forskning och pengar på sådant som redan är allmänt känt. (Ha, ha.) Och – på sådant som de flesta vet botemedlet för, eller vet att det inte finns något botemedel för. Olyckligtvis är vi människor, även vi lärare, och som sådana är vi alla olika.

Låt oss gå tillbaka till recensionerna! Hur många gånger har du hållit med expertens recension – till fullo? Gå till författaren av texten, han eller hon vet, och finner en njutning i att texten kommer att uppfattas olika beroende på vem du är som läsare och hur dina personliga erfarenheter ser ut.

Vill du ha exakt ”rättvisa”, så räcker det inte ens att en enda person från Skolinspektionen rättar alla Sveriges uppsatser i svenska A eller B (eller Gy11 svenska 1, 2 eller 3). Vi får helt enkelt upphöra med att ha denna typ av prov med längre texter, eftersom de inte kan bedömas likvärdigt. Alternativet är frågor med 1 X 2, eller ja/nej som svarsalternativ.

Eller varför inte köra alla uppsatser i ett datorprogram skapat för ändamålet – och på så vis också låta datorn avgöra alla finesser och nyanser som vi lärare annars kan gå bet på. Datorn bör också producera alla kommentarer som ska vara studenten till hjälp, stöd och uppmuntran.

Slutligen, gör samtliga kurser och tester 100% nätbaserade. För vi är ju verkligen bortrationaliseringsbara – ur alla tänkbara perspektiv. Vi lärare. Som, i det här specialfallet, befanns vara värda att satsas på.

Rädda liv och mätta magar.

Snälla pappersmänniskor, kom ut till oss i verkligheten, så kanske vi hinner lära er något – innan vi mals ner i era kvarnar!

BBC News – Brazil Congress again delays vote on key forest law.

Regnskogsavverkningen i Brasiliens Amazonas har sjunkit på senare år och ligger, enligt artikeln, på lägsta nivån på 22 år. Detta tack vare att man inte ändrat den gamla lagen ( från 1934 ursprungligen) som talar om hur mycket skog man får ta ner. Nu fruktar naturvänner att en lagändring föreslagen av brasilianska kommunistpartiets ledare, Aldo Rebelo, ska röstas igenom och ge generösare regler för de som vill fälla skogen.

Det sätts allt högre press på ekonomisk tillväxt i Brasilien, och fattiga jordbrukare måste få hugga ner skog och odla marken så att de kan komma ur sin fattigdom – vanliga argument som kan låta relevanta. Men, perspektivet är som alltid vinklat – för såväl ekonomisk som kortsiktig vinst.

Omröstningen har skjutits fram en vecka. Om det blir ett ja fruktar naturvårdare och andra miljövänner att avskogningen tar fart igen. Kan vi förvänta oss något annat om vi låter det olagliga bli lagligt? Var finns alla ni penningstinna magnater som planerar nedfrysning av er själva i väntan på framtiden? Vilken värld vill ni vakna upp till?  En lyckligt levande eller en lagligt död?