BBC Nature – Snapping bugs: What can we learn from insect images?.
Sist ikväll – vad lär vi oss av insektsbilder? Jo, att insekter är fantastiska djur, lika värda att bevara som allt annat natur- och djurliv på Jorden.
Många tycker illa om insekter, ja, till och med kanske är livrädda för dem. Ett fenomen som ökar i dagens samhälle. Bilder kan kanske hjälpa oss att se skönheten och värdet i deras liv och existens.
Läs, se bildsekvenserna och filmklippen, njut och begrunda!
Midsommar detta år kan sammanfattas i tre korta fraser:
Goda vänner, God mat, God tur med vädret
Lekfulla, långväga gäster
Solvarma vatten
Blomman för dagen
?
Terminsslut för min del idag. När ska yrkesrollen falna och glöda bara, vila, om inte på sommarlovet? Även om lovet numera inte är mer än ca 7 veckor istället för den gamla klyschans juni, juli, augusti. För min del återstår dock en del efterarbete och sedan två veckor att varva ner. Det betyder ca 4 veckors reell semester, för när det närmar sig i början på augusti igen är det dags att tagga upp för nya utmaningar.
Det blir lagom att avsluta med en liten engelsk fadäs före falnandet. Stavfelen var nämligen nästan mer regel än undantag på affärsskyltar i Scarboroughs hamnkvarter. Varför klagar jag på mina elever?
Grått och trist i England? Nej, alldeles förtjusande! Och husfasader – allt från vad man traditionellt förknippar med landet till riktiga smällkarameller.
Päron- och jordgubbsglass?
Mera färg!
South Bay, Scarborough
South Bay, Scarborough
Med vackert skepp i fönstret mot gatan
Skorstenar i skönt kvällssken
Är man i Yorkshire så ska man känna på den typiska maten för området. Det fick vi göra med besked. Vår eminente lärare och guide, Nicholas Waters, lyckades verkligen få oss att äta. Mycket, gott och typisk mat från England och Yorkshire. Får man fresta lite?
Full English breakfast
Varje morgon gällde full English breakfast – om man inte sa något annat. Korv, ägg, bacon, bönor, tomat, svamp och hash (en sorts potatiskaka, amerikansk idé). Som jag redan visste blev jag snabbt van vid en så stor och bastant frukost…sen är det svårt att avstå. Suget när man kommer hem kvarstår och yoghurt och flingor känns inte direkt som något alternativ med substans.
Cottage pie
Efter en lång vandring i småkyligt väder satt det bra med varm cottage pie! Malet kött under potatismostäcke och lots of gravy. Sås är man verkligen förtjust i här. Till allt kom det mycket, och för all del god, sås som dränkte hela rätten. Och så lite grönsaker förstås.
Yorkshire pudding
I Haworth åt vi på The White Lion, ett riktigt fint ställe med riktigt vällagad mat. Jag lovar att vi var mätta efter den här… Äkta Yorkshire pudding har flera köttskivor inuti och massor med sås. Inga grönsaker till! God öl serveras överallt och här rekommenderades vi prova ”Mary” – någonting. Ingen blev förstås besviken. De olika orterna verkar sätta en ära i att ha ett eget öl som smakar speciellt.
Picnic i parken
En kväll skulle det ordnas ett ”English tapas meal” vid stranden. Aldrig, trodde vi. I den vinden! Men jo, Nicholas fick rätt att vinden skulle mojna, och kvällen blev riktigt ljum och vacker. Massor med mat… Så många pajer eller smakprov av pajer har jag aldrig ätit någon gång. Här avsmakades säkert ett tiotal sorter varav några var riktigt goda. Ofta är de dock inte så smakrika de här pajerna – mycket potatis i en del. Den absolut godaste, mest smakrika och kraftfulla var steak and kidney pie. Smulor och kanter lämnades i en liten kartong till måsarna.
Paj på paj och lite annat tilltugg
Även speciella, typiska och populära drickor testades. Den godaste, ja, den enda drickbara faktiskt, var en skotsk dryck som hette Irn Bru. Alla andra smakade alltför sött.
Nicholas med favoritdrycken
Kanske den mest typiska rätten, den som för evigt förknippas med engelsmännen, är fish and chips. I Scarboroughs hamnstråk, under de firanden som hölls för Queen Elizabeth, formligen stank hela området av fish and chips. Folk satt, stod och gick med denna tidningspappersserverade rätt i händerna.
Fish and chips eaters, here there and everywhere
Sista kvällen skulle vi ha en riktigt stor, fin och extra god middag. ”The world´s best fish and chips?” kallades den. Mmmjaa, tänkte vi nog lite till mans. Men på The Magpie Café i Whitby blev vi allt annat än besvikna. Avskedsmiddagen kunde inte varit bättre.
The world´s best fish and chips! With champagne!
Serverad med utsökt champagne! Men, det var inte champagnen som gjorde ”det”, utan det här var verkligen en fantastiskt god rätt som platsar på den flottaste restaurang. Caféet ligger i hamnen i Whitby och där är ständig kö utanför. Så, se till att du har gott om tid på dig när du går dit!
The Magpie Café i Whitby
Någon som inte gillar brittisk humor? John Cleese, Monty Python eller Mr Bean, ”Black Adder”? Själv har jag alltid älskat britternas humor och skrattat gott åt deras filmer. ”A Fish Called Wanda”, ”Fawlty Towers” (Pang i Bygget) eller ”Life of Brian”. I vardagen är de lika roliga, faktiskt. Inte bara Cleese och Atkinson utan många vardagsmänniskor också. Det kan gälla allt från skyltar till TV, personliga uttryck eller dekaler.
Vägarbeten är vanliga, där som här, och vår initierade guide upplyste oss om innebörden av detta märke:
”Man struggling with an umbrella”
Och visst, visst fick vi erfara att det regnar mycket i England…
Att man sedan gör något positivt av det jobbiga – som trafikhinder och vägarbeten – är en bra sak:
Building What?
Sugen på bio, någon?
Nedanstående skylt står parkerad bland gravarna på St Mary´s kyrkogård i Scarborough…
?
Vågar man?
Frågan är om man raggar nya gravplatsköpare eller vad, och vad doktorn ordinerar är osäkert… Hursomhelst kan jag skriva under på följande konstaterande när det gäller tillståndet i världen:
Watch out!
På väg upp till Top Withens och ”Wuthering Heights” var allt som jag föreställt mig det. Det öppna landskapet, de flyende molnskuggorna över heden och den ljumma vinden. Emily Brontës roman om familjen Earnshaw och familjen Linton speglar landskapet både i sig, i händelser och i karaktärer. Lika vild är Cathy och lika otämjt djurisk framstår Heathcliff. De två är oskiljaktiga som barn och Cathy ”är” Heathcliff. De två är ett.
Molnskuggor över heden
Emily Brontë, och säkert de andra syskonen Brontë också, brukade ofta vandra över heden och det sägs att Emily brukade gå till den här bäcken där hon gärna satt på en sten och betraktade de porlande små vattenfallen.
Vid bäcken
Fallen
På vår väg upp över heden får jag plötsligt syn på en stor, brun hund som skuttar och far över tuvorna. Vid en närmare titt ser jag att det är två hundar. Efter ytterligare några sekunder inser jag till min förskräckelse att det istället är en hund som jagar ett lamm. Vi blir stående och väntar – hunden och lammet kommer rakt emot oss. Lammet skuttar skräckslaget förbi och nedåt ravinen medan en i vår grupp ställer sig mitt i vägen för hunden, som tvingas retirera och lämna sitt byte.
Lammet var nu på andra sidan ravinen och vi hörde mamman ropa på det från vår sida. Den lille svarade med ljus stämma och mamman fortsatte oförtrutet att ropa.
Då kommer en jeep körande mot oss över heden och ut stiger en man som jag misstolkar för att vara hundägaren. Som hundägare själv skämdes jag över släktet efter den händelse vi just bevittnat, så jag var på väg att säga något barskt. Mannen visar sig dock vara fårfarmaren och han var helt uppgiven när han pratade om hur hundägare struntar i att hålla hundarna kopplade trots förbud på dessa marker att ha dem lösa. Vi hade själva sett skylten. Så, han står kvar och hoppas att mamman och lammet ska finna varandra igen.
Återförenade
Längst ner i ravinen har de äntligen återförenats och tillsammans, som två små prickar, är de på väg upp mot vår sida igen. Fårfarmaren väntar och kontrollerar in i det sista så att de verkligen mår bra. Vi kan alla pusta ut.
Hela dramat kanske tog 5 minuter, men det var långa, ängsliga minuter. Vi pratar om händelsen när vi vandrar vidare mot ”Wuthering Heights”, eller det man tror är förebilden för berättelsen. Alla är glada och jag tänker på hur stark även denna kärlek är, kärleken mellan mor och barn. Som den passion som rasar i Cathy och Heathcliff? Jag vill inte tro att det bara är instinkten som styr.
Efter ett tag har paret hunnit ifatt oss och vill passera, men vågar inte. Så går vi då åt sidan och släpper fram dem.
Tätt, tätt
De tittar noga, sen trippar de förbi oss och vidare upp mot ruinen. Tätt, tätt tillsammans. Lammet skyddat på andra sidan mamman.
Tillsammans mot ”Wuthering Heights”
Är då detta den sanna och riktiga platsen för romanens Cathy och Heathcliff? ”Wuthering Heights” kapitel I sidan 2:
Wuthering Heights is the name of Mr. Heathcliffs dwelling. ”Wuthering” being a significant provincial adjective, descriptive of the atmospheric tumult to which its station is exposed in stormy weather. Pure, bracing ventilation they must have up there at all times, indeed: one may guess the power of the north wind blowing over the edge, by the excessive slant of a few stunted firs at the end of the house; and by a range of gaunt thorns all stretching their limbs one way, as if craving alms of the sun. Happily, the architect had foresight to build it strong: the narrow windows are deeply set in the wall, and the corners defended with large jutting stones.
Ro
Beskrivningen från boken stämmer mycket väl in, och äntligen har tackan och lammet varandra igen.
The long, winding road up there…
Yorkshire har mycket att bjuda resenären och vi kunde bara besöka en bråkdel förstås. Vi var ju inte där som turister utan på fortbildning. Något jag gärna skulle ha sett mer av är Flamborough Headland. Efter ljuvligt förmiddagste i Filey – med tidningsarbete – begav vi oss mot de berömda klipporna.
Stranden i Filey
Det är ingen lång resa mellan dem, men landskapet är helt annorlunda.
Anslagstavlan signalerar…här skulle jag ha vandrat några timmar om jag vore vanlig turist
Naturskyddsområde med många häckande sjöfåglar, bland annat lunnefågel. Underbar vy med ljumma vindar över havet och de fina kritklipporna.
Vi såg många vandrare på väg
Inte Dover kanske, men lika vackert
När vi lämnade havet för att åka vidare mot York mötte vi detta ekipage. Ingen av oss tycker kanske att denna lösning på sådana problem är bra, men det var intressant att se hur det fungerar i verkligheten. Typiskt att råka på fenomenet i England -hundälskande som de är. Frågan är hur rätt mot djuret det här är.
Mopsen släpade bakbenen och var förmodligen förlamad
Klänningsdetaljer i en peacockdress
Det är bal ikväll för eleverna. De är alldeles underbara allihop. Jag ser hur de vuxit ut till fantastiska unga kvinnor och män, och jag njuter av att få en glimt av dem både tillsammans och var och en. De glänser och lyser denna kväll. Somliga av dem har jag haft under större delen av de tre år som gymnasietiden varar, så vi har lärt känna varandra ganska väl.
Lycka till! Det är med både glädje och vemod jag ser er vandra ut i livet. Förhoppningsvis har ni fått med en del användbart i ryggsäcken. Startkapital att bygga vidare på. Lite mer självkänsla och självförtroende än det som fanns när ni kom till oss för tre år sedan.
Jag kommer att sakna er. Mycket.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.