Hundar och andra djur i Yorkshire

11 juni, 2012 / Leya / Lämna en kommentar

I anglo-saxarnas läger

Engelsmännen är ett hundälskande folk. Kanske älskar de alla djur, precis som jag. Alla utom fästingar förstås. Var någonstans i näringskedjan de är nödvändiga är för mig en gåta.

Aldrig har jag sett så många hundar per capita. Säkert varannan flanör hade en hund i andra änden av snöret. Ofta hittade jag två eller till och med tre stycken där.

Allt från stolta vinthundar till

… ettriga små

Barn är inget hinder

Inte finns det bara många hundar, utan de får också följa med överallt. På pubar, i affärer, på stranden – ja överallt dit husse och matte går.

Fri att sträcka ut

Med matte på café

Någon begränsning finns det dock… tydligen samma som för barn!

Mmm. Totalt främmande för oss men fullständigt naturligt för engelsmännen!

Trots den anmärkningsvärda mängden hundar såg jag bara en enda hundbajskorv ligga på gatan. En enda. Kanske har detta sin grund i vad som finns anslaget på den här lyktstolpen?

Något för Sverige att testa?

Jag säger inte att det är toppen att få ta med hunden in överallt där mat serveras, men jag tror knappast engelsmännen är sjukare än vi. Lite överkänsliga är vi allt, en del av oss. Och som sagt, kanske det finns något att dra lärdom av i engelsmännens hundvärld.

Här hemma ser jag ofta lämningar som borde tagits upp av hundägaren, och mycket ofta ser jag också hundbajspåsar – med innehåll(!) – slängda både på gator och i buskage. (Inte en enda sådan såg jag under hela veckan i Yorkshire.) Kan någon förklara hur folk tänker där?

SJ, SJ gamle vän…

10 juni, 2012 / Leya / 4 kommentarer

Perrong på järnvägsstationen i York

På väg tillbaka från Scarborough till Manchester var vi tvungna att byta i York. Det var kvällens sista tåg och vi måste komma fram till Manchester på kvällen för att hinna med flyget hem tidigt på morgonen. På stationen fanns väl bara vi fyra och ett par personer till, när man i högtalarna meddelar att tåget är ca 15 minuter försenat. Vi började fundera över om vi skulle klara bytet i York. Vi hann bara fundera några minuter innan en uniformsklädd dam glider ut från kontoret och meddelar att om vi missar det andra tåget kommer de att sätta oss i en taxi till Manchester.

Vilken fantastisk service! tänkte vi. Några minuter till gick, och ut kommer samma dam igen och meddelar att de kommer att försöka hålla vårt tåg i York, men skulle vi ändå missa, så får vi naturligtvis en taxi. Nu var vi ännu mer imponerade över tågservicen och pratade om hur otroligt det var att vi inte hade behövt fråga om någonting – de bara ordnar allt ändå! Inte kan man låta bli att jämföra med hemma i Sverige…

Nu kom tåget in på stationen. Innan vi hinner stiga på meddelar damen att någon kommer att möta oss när vi går av i York för att dirigera oss till rätt perrong och väntande tåg. Vid det här laget var vi fullständigt euforiska över den brittiska tågtrafiken. Men, det var inte slut med servicen än. Väl ombord på tåget kommer den kvinnliga konduktören och undrar om vi vill ha vatten – samt delar ut vattenflaskor till alla medan hon vänligt säger att vi blir omhändertagna i York och i händelse att vi ändå missar kommer vi att få en taxi till Manchester. Även hon var alltså informerad om vår belägenhet.

I York möts vi på perrongen av en järnvägstjänsteman som visar oss var det väntande tåget finns. Vi tackar så mycket och rusar med rasslande väskhjul mot det hägrande målet. Och vi hinner.

Medan vi pustar ut i de bekväma sätena och försöker vila lite, diskuterar vi kvällens fantastiska upplevelse av transpennine express och dess personal. Otroligt imponerande! Att vi senare råkade ut för slagsmål och dryckenskap i kupén är en annan sak. Även detta sköttes smidigt av personalen, för framme vid Manchester Airport öppnades inte dörrarna förrän ett antal poliser tagit posto utanför och enkelt kunde gripa slagkämparna innan det var dags för oss att gå av.

Någon som varit med om samma smidighet från SJ? Innan du hinner fråga är allting ordnat?

Just hemkommen…

9 juni, 2012 / Leya / 2 kommentarer

Iris med besök

…och börjar naturligtvis med varma kramar till utstormande hundar. En tur i trädgården blir det sedan. I solen. Det är berikande att vara borta, men också gott att vara hemma, och det är gott att se hur allting växer.

I morgon bär det vidare med nya berättelser om äventyren i England – fast på svenska. En tur med får och andra till Top Withens, havet och en vandring i Bram Stokers fotspår (för den som vågar…) för, vem känner inte till Dracula?

As You Like It

8 juni, 20128 juni, 2012 / Leya / Lämna en kommentar

William Shakespeare tonight at Yorkshire Theatre Royal – As You Like It.

I had not seen this play before, so this was an exciting evening. The actors were very young and very talented and I more or less expect to see a couple of them on TV in the near future. As usual Shakespeare´s language is mesmerizing, and I say good night to you all with this famous quote from the play:

All the world’s a stage,
And all the men and women merely players;
They have their exits and their entrances,
And one man in his time plays many parts,
His acts being seven ages. At first, the infant,
Mewling and puking in the nurse’s arms.
Then the whining schoolboy, with his satchel
And shining morning face, creeping like snail
Unwillingly to school. And then the lover,
Sighing like furnace, with a woeful ballad
Made to his mistress’ eyebrow. Then a soldier,
Full of strange oaths and bearded like the pard,
Jealous in honor, sudden and quick in quarrel,
Seeking the bubble reputation
Even in the cannon’s mouth. And then the justice,
In fair round belly with good capon lined,
With eyes severe and beard of formal cut,
Full of wise saws and modern instances;
And so he plays his part. The sixth age shifts
Into the lean and slippered pantaloon,
With spectacles on nose and pouch on side;
His youthful hose, well saved, a world too wide
For his shrunk shank, and his big manly voice,
Turning again toward childish treble, pipes
And whistles in his sound. Last scene of all,
That ends this strange eventful history,
Is second childishness and mere oblivion,
Sans teeth, sans eyes, sans taste, sans everything.

Haworth

7 juni, 20127 juni, 2012 / Leya / Lämna en kommentar

Welsh poppies

A day in Haworth with flowers and wonderful people makes you keep on ticking. During this day we also had a long walk up to ”Wuthering Heights”, and during those 2-3 hours we really felt the soft winds of the moors and the soaring spirits of Catherine and Heathcliff.

The Parsonage is still here, the place where Emily, Charlotte, Anne and Branwell Brontë grew up, and where the sisters wrote their famous novels.

The Parsonage

The beautiful graveyard in Haworth

The graveyard has got about 42000 graves – which in those days led to the water being polluted down in the village and many children died.

Before starting out on our long walk, we had some Yorkshire pudding at the White Lion and for dessert I had shortbread with strawberries and cream.

Yorkshire pudding

Hard work

6 juni, 2012 / Leya / 2 kommentarer

After some tough work in the first part of the day, we were rewarded with a visit to Whitby. Whitby Abbey was built during the early 13th century, but the first monastery was founded here almost 600 years earlier. Henry VIII had a dispute with the Pope and Whitby Abbey was one of the church buildings that was destroyed by the king.

Today there was staged a fight between vikings and Anglo-Saxons, and we all enjoyed the imposing ruins, the eager fighters and the beautiful horses.

Needless to say, the Anglo-Saxons won. But the children watching all cheered for the vikings!

Not only swords were popular…

Participants – and spectators

The speaker was a magician – really. He unfolded the story and made us feel the atmosphere; the fear, the sweat and the blood. He kept us in awe listening to the fighters´bravery and understanding the question: If… what would you do? Understanding fear, life, war and defense – and how you could be forced to stand up for your family and for your country.

Finally sun and cricket!

5 juni, 20125 juni, 2012 / Leya / Lämna en kommentar

Well, finally sun! We had a brilliant day out and about, studying British jubilee life.

Cricket can be beautiful…

Today the beach was a totally different experience

We tried it later on in the afternoon, with quite a different result… No pictures of that…

Party everywhere, even between houses

It´s all about this lady!

Late in the evening we had a wonderful picnic by the sea, listening to the waves rolling in .

Peaceful views

4 juni, 20124 juni, 2012 / Leya / Lämna en kommentar

Scarborough Castle

Today we walked up to the castle and had wonderful views over the sea.

From above

Church of St Mary

Peregrine falcons are nesting on the cliffs here, and we were fortunate to see them hunting. Bird watchers had put up telescopes and let us have a closer look as well.

We also visited Anne Brontë´s grave, where the letters of the inscription now are hardly visible.

Anne Bronte´s grave

Scarborough calling!

3 juni, 20123 juni, 2012 / Leya / Lämna en kommentar

Good morning!

Greetings from Scarborough, where I´m staying for a week now. I´m on duty… so I´m not allowed to speak anything but English. But, we´ll see about that…

Anyway, my reports from here will include, I hope, something about the majestic peregrines of Scarborough, the castle, the moors, Wuthering Heights, the City of York, Shakespeare, English people, the Queen´s Jubilee – and of course Bram Stoker´s Dracula. Expect some surprises too…

Pictures will arrive today when we have visited Peasholm Park for Jubilee events with brass bands and open air theatre with large screen viewing of events in London. And, from an overall familiarising with Scarborough.

Sagan om Ringen del III

1 juni, 20121 juni, 2012 / Leya / 2 kommentarer

Så, efter fika, beger vi oss ut i regnet igen. Vår initierade guide, Randall, berättar om premiären på filmen. Det måste ha varit magiskt för alla som var där…vi får nöja oss med magiska bilder och fantasi.

Hela huvudstaden hyllade Jackson och hans storslagna film

Överallt – på byggnader och på öppna platser – klättrade, krälade och klängde figurer ur filmen. Till kuriosan hör att Peter Jackson själv köpte in filmens hela rekvisita och den finns nu magasinerad i över 100 containrar spridda över landet.

Vem där?

Middle Earth calling!

Röda mattan gick över gator och torg ända fram till premiärbiografen, Embassy.

På just Embassy såg vi sedan TinTin, eftersom det var Jacksons senaste produktion. Vi hade fått en försmak av det minutiösa hantverket redan i Weta Cave, och vi blev inte besvikna. Men först en kort rundtur på biografen.

Spegel, spegel…

På premiären satt alla skådespelarna tillsammans. På varje armstöd finns en bronsplatta med namnet på respektive rollinnehavare. Jag kunde inte låta bli…jag satt i dem alla. Frodos stol, Legolas, Aragorns… Men, vi hittade tyvärr aldrig Gandalfs plats. Annars hade jag nog vilat en extra eftertänksam stund i den.

Hur mycket magi kan en människa bära? En magisk dag, ja flera, hade vi i Tolkiens tecken. Vi besökte Hobbiton i strålande sol och vi färdades på filmernas vägar uppe bland vulkanerna och i bergen på både Sydön och Nordön.

Kanske är det bäst att avsluta lite närmare verkligheten. Vad sägs om en äkta Urukhai? Och till sist a Sobering Thought… för att landa i vardagen igen – eller nästan.