På ingång
Årets nationella prov i engelska, uppsatsdelen, handlade om konsumtionssamhället och vad vi kan göra för att minska vårt konsumerande och därmed spara Vår Jord och dess resurser så att de räcker för framtiden också. Stora och viktiga frågor som gäller oss alla. Men – hur många ungdomar i 18-årsåldern tänker på detta när de ska köpa ett par nya skor eller en tröja? Eller en iPhone… med massivt grupptryck och den självcentrering som idag är större än någonsin?
Reaktion ett blev alltså – Viktiga frågor!
Reaktion två blev – Det här ligger för långt ifrån ungdomarnas vardag, alltför långt från deras verklighet. Dessutom har de så mycket att tampas med ändå.
Jag försöker utröna vilken tanke jag ska hålla mig till som den ”riktiga”. Eller kanske båda är riktiga? Vi behöver upplysa eller påminna alla som inte tänker på det här, men samtidigt vill jag inte lägga sten på börda. En del ungdomar vet så väl, de är mogna och ansvarsfulla redan – eller tycker de det är kul att ha en egen stil och kanske köpa second hand. Andra är fullt upptagna av sig själva och sitt och orkar inte mer än sin egen värld. Och inte har många råd att köpa eko-varianter, vilka oftast är dyrare än det vanliga utbudet.
Frågan är hur Skolverket har tänkt. Som lärare ska man alltid utgå från elevens egen plattform, vad eleven har med sig i bagaget, kan och vet sen tidigare. Därifrån ska man bygga vidare. Våra elever kände helt klart att de – trots förberedande texter – inte hade en tillräcklig plattform för att kunna tillverka en vettig och engagerad text i denna fråga. Alla har naturligtvis skrivit en så bra text de har kunnat utifrån förutsättningarna, men jag hade önskat att även Skolverket skulle utgå från var eleverna står.
Resultatet är alltså inte alls så bra som det skulle kunna ha blivit – långtifrån. Mitt förslag är att om detta ämne ska kunna resultera i riktigt goda texter/uppsatser (vilket ju måste vara målet för ett nationellt prov?) så måste det finnas större möjligheter att vinkla innehållet så att det bättre passar olika elever. Nu får jag naturligtvis inte avslöja själva uppgiften eller hur den är uppbyggd, men alltså, varför inte erbjuda fler uppsatsalternativ så att alla får möjlighet att visa vad de verkligen kan? Så heter det nämligen i anvisningarna till nationella proven. Att eleven ska få möjlighet ” att visa vad han eller hon kan när det gäller skriftlig produktion…”
…målet nått!
Leya 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.