Fasaden ska renoveras – och vi kvävs.
Utanpå kommer vårt hus att få en ansiktslyftning – inuti känns det som om jag ska kvävas. När jag kom hem från mitt arbete idag trodde jag först inte att det skulle gå att komma in i huset. Men, det gick.
Today’s chock – how can I live and breathe in this?
Väl inne var det bra mycket mörkare än vanligt. Nu ska det läggas på nytt lager på väggen därute och fönster och dörrar plastades in för att skyddas.
The plastic should protect the house.
Trots det relativt ljusa skenet genom plasten förblev det kusligt innestängt. Mycket märklig känsla. Som en sardin i en burk.
The plastic protects more than the house …
En grå hinna täcker allt och min kvävningskänsla växer.
My sense of choking increases.
Det hjälper inte att köksfönstret har solgula gardiner…
My window has got sunny yellow shades…
Jag tappar proportioner och känsla för omgivande föremål i detta dunkel.
…but I’m lost in proportions and feelings in this heavy darkness.
Var finns vägen ut?
Where is the door – I want to get out of this!











Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.