Wild Weekly Photo Challenge: Wanderlust

Att vandra är en stor passion och har så varit hela livet för mig. Jag är uppvuxen vid randen av skogen, och dess stigar och träd är nära och kära för mig. Vad väcker din vandringslust? frågar LetsBeWild i sin onlinetidning. För mig är det självklart: Alla stigar och vägar som vindlande försvinner bort i fjärran eller in i okänt land. De får gärna ha gräs i mitten… Oemotståndligt lockande är de – både på bild och i verkligheten.

”The term wanderlust originates from the German words wandern (to hike) and Lust (desire). The term wandern, frequently misused as a false friend, does in fact not mean ”to wander”, but ”to hike.” Placing the two words together, translated: ”enjoyment of hiking”, although it is commonly described as an enjoyment of strolling, roaming about or wandering.” This is Wikipedia’s explanation to wanderlust – which is the challenge for this week from the online magazine LetsBeWild.

Wanderlust, then, gets me when I see a path or a road – winding, flat or tricky – and I don’t know what will happen around the bend, where it is heading…I just want to follow it to find out…

Barcelona och Pyrenéerna 2011 035

It can be a path full of old, beautiful  roots making the hiking treacherous

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

– or it could be a dangerous adventure where I might lose a leg or two if I’m unlucky…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

It could also be a stump of a road in the middle of a beautiful nowhere…

10

…or a narrow  foot-bridge disappearing into the rainforest.

Kina och tågresan till Tibet 2009 386

Wanderlust has got many faces, I guess, depending on who you are…but for me, the long and winding road is essential as a trigger.

Varje dag lär man sig något nytt!

www.viltskadecenter.se – Boskapsvaktande hundar.

Vargen är vanligare än den varit på länge i Sverige och det även ända nere hos oss i Skåne. Idag lyssnade jag på radion på väg till arbetet och hörde hur en bonde i Värmland, för femte året, med framgång använde lamadjur att vakta sina får mot varg. Intressant. Hur då? undrar man…

Eftersom bonden inte riktigt kunde förklara hur – mer än att laman är uppmärksam och alert och varnar när rovdjur kommer i närheten – så letade jag efter mer fakta i saken.

Det stämmer att man använder lamadjur i Nordamerika som varnare mot bland annat räv, puma och lösspringande hundar. men lamadjuren kan också ibland själva bli dödade.

Om detta med lamadjur som väktare skulle fungera så bra som det verkar, tillsammans med ett bra stängsel naturligtvis,  är det en lysande lösning på vargproblemet utan att ta till vapen eller gift eller dylikt onaturligt. Enligt Viltskadecenter vet man dock inte idag hur laman verkligen fungerar mot varg eller björn.

Laman anpassar sig annars lätt till ett liv med fårflock, äter ungefär samma mat som fåren och klarar att leva under samma förhållanden, så, om jag hade varit fårfarmare hade jag utan tvekan gett metoden en chans.

En mamma ställer alltid upp...

WordPress Weekly Photo Challenge: Home

Hem – hur vill du beskriva det? Det är inte alls dumt med WordPress utmaningar, för du tvingas tänka efter vad du egentligen lägger in i vissa begrepp som du annars inte funderar så mycket över. Du bara tar deras innebörd för given, för självklar. Mina bildval visar en trygg plats för lugn och avkoppling, en plats där livet har ett långsammare tempo och där min familj och mina vänner kan vara sig själva – i all enkelhet. En plats att längta till, som är utan biltrafik och som innehåller vilda blommor, vita spetsgardiner och sommar.

From WordPress the challenge is Home. This simple word means so much to us all. For me,  only positive thoughts. Mostly about my childhood, but also about all the places in the world where I have had a distinct feeling of being at home.

To choose something that sums it up – something that gives me that soft and safe feeling of complete rest and peace must be our summer home. Here I am at peace with myself. My family is here, much laughter and joy, good food and games to play. It’s calm, quiet and a tiny world of old things from days gone by. The sea and the gulls is all I hear when I wake up in the mornings.

Wild Weekly Photo Challenge: Green

Grönt är min favoritfärg och lyckligtvis är den temat för onlinetidningen LetsBeWilds foto den här veckan. Grönt står för så mycket – i min värld för lugn och harmoni, växande och nytt liv. Alla vet också att man med fördel inreder sovrum i grönt. Det är vetenskapligt bevisat att sinnesintrycken av just grönt har en god effekt för ditt välbefinnande. Så, min vinstock är planterad utanför mitt sovrumsfönster…

I don’t think many people dislike green colours, but I feel sorry for those who are colour blind and maybe only see something greyish where there is green or red. I wonder what spring feels  – or means to them? I don’t know any colourblind person, but it would be interesting to listen to some thoughts from such a friend.

The online magazine LetsBeWild has as this week’s challenge : Green. As green is my absolute favourite colour, my house is constantly filled with green plants. That goes for my garden too. For this challenge I have chosen a piece of my garden, when it is still green.

Trädgården, uteplatsen 003

En plötslig ljusning i det grå

Vinterfält 009

Plötsligt syntes en svag sol där bakom någonstans. Bakom det jämngrå och råkalla. Ingen vind idag, men snöflingor och nära noll. Bara detta svaga skimmer gjorde sinnet något lättare och dagen till en bättre dag. Vad gjorde vi utan solen och ljuset?

Promenad

Aldrig att det kan bestämma sig, vintervädret. Så kommer det någon decimeter snö – så regnar det. Förra helgen var fantastiskt fin och jag tänkte bjuda på en liten kavalkad!

Hundväder?

Vintersol igen 2013 079

Så kom ändå snön tillbaka! Hurra! säger vi, men, men… Snötemperaturen idag var inte den mest gynnsamma för skogspromenader. Det tog inte tio minuter förrän vi såg ut som snöbollar hela vi.

Värst är det för mig som har så mycket päls, för Mille går det lite bättre. Han fyller snart 11 år så hans päls är inte så tjock längre.

Vintersol igen 2013 046

Härligt är det i alla fall förstås… Men, här klipper matte in lite hur vi ser ut idag! Jag tror inte att du vill byta med oss…det var ganska krångligt att ta sig fram på slutet.

Vintervåda 039

Vintervåda 013

WordPress Weekly Photo Challenge: Unique

This week’s challenge from WordPress is Unique.

Unique to me means just what it says – and of course we are all unique. That’s only one of the beautiful reasons for us to take care of our planet and ourselves.

My choice for the challenge was simple – as a tree lover it had to be the New Zealand Kauri tree. They are endemic to NZ and a great treasure to the Maoris, who used to build their war canoes from them – and one canoe from one single trunk. Kauris are among the biggest trees in the world and the great trees we visited, in silent reverence, were 1000-2000 years old.

Jag har skrivit i ett tidigare inlägg om just Kauriträden i ett inlägg kallat Skogens Fader (mera under Maori waka – ett konstverk) och lånar delvis text från detta inlägg.  Dessa träd är ikoner för alla nya zeeländare och en Taonga – en stor skatt – för maorierna. Kauri tillhör de största träden i världen och kan bli upp till 6 meter eller mer i diameter. Ofta är det kanske 18 meter till första grenen på den släta, raka stammen. Maorierna byggde sina krigskanoter av stammarna, vilka  kunde ta 100 krigare. Och då var kanoten alltså byggd av en enda stam.

Kauris täckte från början stora delar av Nya Zeeland, men finns nu bara kvar längst upp i norr. De är fredade för avverkning, men har drabbats av kauri dieback, en svampliknande sjukdom som kan angripa och döda det största träd. När vi gick in i området fick vi noggrant decinficera våra skor och vi ombads att hålla oss på de anlagda träspänger som fanns. Trädens rötter  är också mycket känsliga, vilket är ytterligare en anledning att  hålla oss på broarna.

Det är ganska mörkt inne i regnskogen, och kauriträdens bark är blåaktig med röda märken. Stammen är ganska slät, men har vackra små lavar och andra växter som i sin tur lever och växer på dem.

Tane Mahuta

”Vördnad fyller mig till bredden inför honom, skogens herre,  men jag vet också att en ännu mer vördnadsbjudande jätte väntar oss längre fram – skogens fader.”
”Inne i regnskogens dunkel begrundade var och en av oss mötet med den högste av dem alla – Tane Mahuta – medan vi tysta vandrade vidare framåt mot – ja – hur skulle han möta oss? Den vackraste av dem alla skulle han vara, så stod det om honom, Te Matua Ngahere.  Ett lugn sänkte sig över oss när det långt borta syntes en ljusning mellan träden. Jag ville inte gå fortare, jag ville dra ut på längtan och väntan, dra ut på mötet med den vördnadsvärde.  Bara en svag krökning i spängerna, och så….”

Te Matua Ngahere

Te Matua Ngahere – Skogens Fader

Wild Weekly Photo Challenge: Flowers

Veckans utmaning i LetsBeWilds nättidning handlar om blommor ingen utmaning kunde passa mig bättre. Blommor är en av mina stora passioner och jag väljer att plocka några från mina vandringar i Pyrenéerna. Vi har fantastiskt vackra blommor i Sverige, men jag gör det lätt för mig och väljer från ett och samma ställe, en och samma resa. Här finns flera av mina stora favoriter: Kvanne, krollilja, martorn, stjärnflocka, ängsull – och orkidéer förstås…

LetsBeWild’s online magazine has sent us the challenge Flowers for this week. Flowers are one of my great passions and I have chosen a bouquet from the Pyrenées. These pictures are all from my hikes in the enchanted valleys of northern Spain. Many of my absolute favourites are here, such as lilium martagon, angelica, great masterwort, sea holly (big blue?), cotton grass – and of course wild orchids.