Författarna tacklar miljöfrågan – DN.SE.
Det finns mycket av intresse att botanisera bland. Det är en konst att hitta rätt grepp på miljöengagemanget. Så fungerar vi människor, att vi inte orkar höra och ta in hur mycket som helst. Vi stänger av och slutar lyssna.
När konstnärer och författare ger sig in i miljödebatten får de oss att se den ur ett annat perspektiv. En konstnärs uppgift, förvisso, men det är i högsta grad vad vi vanliga människor behöver för att inte duka under av alla negativa rapporter om läget på vår planet. Jorden – den enda vi har.
Varför inte ironi? Jonathan Franzen gör ett försök med det miljömedvetna paret som vill så väl men hamnar så fel, i sin roman Frihet. En annan svensk, Tomas Bannerhed, väver in den mytiska rördrommen i sin roman Korparna – som handlar om fåglar och sammanbrott. Värda att titta närmare på båda två, tror jag.
Själv gjorde jag ett litet test på nätet som ska visa hur många jordklot vi skulle behöva om jag fortsätter leva som jag gör nu. Resultatet visar att jag lever som om tre planeter Jorden fanns. Vi var några stycken, kanske ett tjugotal medvetna personer, som gjorde testet. Jag hamnade i underkant av det totala resultatet.
Så märkligt är vi konstruerade att första reaktionen blir att slå sig lite för bröstet – resultatet blev ju ganska ”bra”! Jag är inte sämst. Någon hundradels sekund i alla fall. Sen – Jorden är vårt enda hem. Hur ska jag kunna leva upp till det?
Svaret är att jag måste. Nu.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.